Äntligen har de fått namn

Det gick trögt den här gången, jag som tycker det är så himla roligt att hitta på namn och teman har haft lite svårt den här gången. Men nu har Cavas och Miltons valpar äntligen fått sina namn:

Caradee's Panther

Caradee's Red Wing 

Caradee's Ranger 

Caradee's Blackhawk 

Caradee's Lightning 

Caradee's Coyote

Nu är valparna 4 veckor och det händer saker i valplådan hela tiden,.De har börjat leka så smått med varandra, springer några steg, har fått "smaka" på lite leksaker och även smakat på uppblött valptorrfoder (Bozita Robur) och Vom och Hundmat. Vi har tagit bort valplådan så de har nu en hage med flera olika sovställen på. Vi har haft några besökare här och det är så fint att se valparna krypa upp i knät på våra vänner/valpköpare och be om att få leka eller mysa.

En vecka gamla redan

Valparna växer och verkar nöjda. Men jag tänkte ändå utsätta dem för den obligatoriska veckovägningen ikväll. Camilla och jag gjorde ett tappert försök med gott samarbete, men det var stört omöjligt att väga dessa starka livliga krabater. TROR att jag hade en annan våg till Deedees valpar, men jag börjar undra om det inte är lite extra krut i det här gänget. Vi struntade i vägningen och försökte oss på lite 1-veckas fotografering istället.

Hane 1

Hane 2

Tik

Hane 4

Hane 3

Hane 5

Nu är valparna här.....

... eller rättare sagt så föddes de redan för en vecka sedan, den 23 februari, natten till tisdagen,.Då var Cava dräktig på dygn 59, så de kom lite tidigare än jag räknat med. Allt gick bra, hon har varit en duktig mamma och pysslar med valparna. Maten verkar räcka till och valparna är nöjda och sover mest när de inte äter precis som valpar ska.  

Det blev en tik och 5 hanar, tiken är nästan helsvart, här är de 1 dygn gamla.

Här är individuella bilder på valparna från den dagen de föddes:

Hane 3. Red merle, vit och tan.

Hane 4. Blue merle, vit och tan. Mörk.

Tik. Svart och vit.

Hane 1 Svart, vit och tan.

Hane 5. Blue merle och vit.

Hane 2 Svart, vit och tan.

Så glad!

Men.... vi kan ju det här, måste tävla snart igen! Det var min känsla efter Cavas första tävling för några veckor sedan. Sagt och gjort så åkte jag hem och började leta efter flera tävlingar. Den som passade mig bäst var i inomhushallen i Kungsör. Låååångt att åka, men eftersom vår gamla skruttbil har gått i graven och jag har fått en ny o-skruttig följeslagare så skulle det fungera. Och tävla i inomhushall är väl sånt man behöver träna på också.

Mina never var mycket mer samlade än förra gången det kände jag redan dagen innan, fattar egentligen inte varför jag blir nervös... jag gillar ju att tävla!? Ja,ja, det var trevlig stämning på läktarna och väldigt lugn och harmoniskt bland hundarna. Tror jag hörde EN hund på hela dagen som lät arg.

Vi fick startnummer 10 av 18, och Cava fick vara med mig inne i hallen en stund före för att vänja sig med ljudet - men hon verkade inte bry sig ett dugg, hon ville bara hälsa på alla, kolla vad de åt och bli klappad.

Betygen blev så här:

Linförighet: 7,5 - lite nos och okoncentration, men det kändes 1000 gånger bättre än förra tävlingen, vi gick tillsammans!
Läggande; 10
Inkallning; 9 - liten studs mot mitt ben i ingången.
Ställande; 7,5 - tar några steg och när jag kommenderar sitt gör hon ett skitsnyggt läggande. Såg i ögonvrån att domaren log.
Apport; 9 - tvekar lite.
Hopp; 9,5 - liten studs mot mitt ben i ingången

Platsliggning; 8 - ligger still men oroligt. En bebis börjar gallskrika och Cava får tre gånger så lång hals som hon vanligtvis har, sen börjar hon vinda efter något bakom sig, ändrar ställning (vickar på rumpan) minst en gång. Kan säga att det var 2 låååånga minuter. Sen sätter hon sig inte på mitt första kommando.

Tandvisning; 8 - reser sig och får sätta sig igen, men visar gärna upp sina fina tänder för domaren.

Helhetsintryck: 10 "vilken trevlig hund du har" sa domaren till mig efterår - blir man stolt eller!?

168,5 poäng fick vi och hamnade på en 5;e plats. Jag var så jublande glad när vi åkte hem.

Lärdomar av dagen då? Inomhustävling kändes ok, upplevde henne inte som speciellt störd av miljön. Vi måste träna på ingångar på plan och starter! Cava var med mig i princip hela dagen och platsliggningen var sist - tror att hon var lite trött då - kanske därför hon var lite okoncentrerad? Fila på ingångarna för att få bort "studsen".

Nu är det bara att börja träna för att få 2:ans moment tävlingsklara - ska bli så kul!

Idag ska jag försöka få lite adventsfint här hemma. Vi håller på att renovera vårt vardagsrum så det är lite rörigt i resten av huset också - byggdamm och en massa möbler. Men lite mer ordning går nog att få. Sen ska hundarna få gå en sväng i skogen och springa av sig lite.

Ha en fin 1:a advent!

/Carina

Höstmörker

2,5 timmar har solen visat sig här i Stockholmsområdet hittills under november månad. Inte konstigt att man är konstant trött och att det är näst intill omöligt att ta sig ur sängen på morgonen. Samtidigt som jag saknar ljuset så njuter jag av att det är någorlunda varmt.

Helgen har ägnats åt hemma pyssel i form av lövräfsning (vi har MYCKET löv) och uppstart av renovering av vardagsrum. Lite jobbigt att leva i renoverings-röra, men det ska bli så otroligt skönt att få lite ordning och modernt i huset. Vi har haft samma färg på väggarna i det rummet i ungefär 20 år (!)

Cava tyckte det var lite skumt när husse började riva ner paneltaket - hon satt länge och funderade på vad han höll på med, gick till slut fram och kollade och sen la hon sig i soffan och somnade om. De andra hundarna är rätt vana med bygg-(o)ljud, men sedan vi fick hem Cava har vi inte haft något "projekt" vare sig inne eller ute så det här blir en ny lärdom för henne - men hon verkar ta även byggkaos med ro.

För några veckor sedan smög vi iväg till Knivsta bk och gjorde vår premiär på tävlingsplan jag och Cava. Kände väl att vi inte var helt klara, men ville ändå testa oss i tävlingssammanhang. Helt ärligt så tror jag att mina helt urusla nerver förstörde mycket av tävlingen. Vi gjorde en ap-dålig (betyg 6,5) linförighet och nollade läggande under gång. Sen lite små avdrag härochdär, men inget som kändes som katastrof, fick ihop 138 poäng. Vi tränar vidare och hoppas på en mindre nervös matte till nästa gång......

Så nu fortsätter vi med lydnadsträning och lite trix som vi lärde oss på en fantastiskt kul Trix-kurs för Agnes Molin.

/Carina och vovvar

MH-check Röntgen-check

... det känns verkligen skönt att ha avklarat dessa två bitar med fina resultat dessutom. Nu ska vi försöka öka motionen för att bygga lite muskler och självklart fortsätta med lydnadsträningen.

Jag börjar så smått bli sugen på att testa av våra kunskaper på en tävling. Tycker det är svårt med en "ny" hund att veta när när man är redo för tävlingsstart. Det känns som om enda sättet att testa hunden i en tävlingssituation är att tävla. Visst kan man "rigga" tävlingslika situationer men om man har en hund som inte behöver det känns det onödigt. Hon reagerar inte speciellt på människor på planen, vi tränar ofta med andra hundar runtomkring utan att hon bryr sig, och de gånger vi fått kommendering har hon inte brytt sig alls. Nu börjar momenten i klass 1 sitta och jag vet inte om jag orkar vänta till våren med att starta för första gången.

Pysslet med 4 hundar hemma känns ibland ok och ibland tungt. Camilla har som tur är hjälpt till lite på dagtid när hon varit hemma. Sedan Chilla kom tillbaks så har jag försökt att inte gå med Chilla och Cava samtidigt eftersom Chilla stressar upp sig så på promenaderna och kan göra utfall mot allt möjligt. Och jag vill verkligen inte att Cava ska ta efter beteendet. Därför har det blivit en del dubbla promenader, lite kortare, men det har kännts bättre så, men det tar TID!

 

 

 



Deedee har fyllt 10 år och ska snart på en "senior-koll" hos veterinären. Jag tycker att hon går lite "tungt" och att hon kanske har tappat lite muskler, men annars är hon lika pigg och glad som vanligt.

Deedee och Amy har precis löpt klart så nu hoppas jag att Cava börja så att vi får även det överstökat.

Planering för en eventuell valpkull i vår pågår, men ännu är det inte till 100% bestämt.

Ut och njut av hösten tillsammans med era hundar!

Carina och gänget.

Cava's MH

Så var det då dags för lilla Cava att göra sitt MH. Jag brukar vilja göra MH så tidigt som möjligt för att se hundens medfödda egenskaper tydligare. Ju äldre de blir och desto mer erfarenheter de samlat på sig ju mer påverkas reaktionerna på MH, både på gott och ont. Men jag var ändå tveksam till att låta henne göra MH vid 14 månaders ålder och det berodde mest på att hon inte haft sitt första löp ännu. Att hon är lite barnslig tror jag kommer att hänga med hela livet - det känns som en del av hennes personlighet. Vi fick vara med på kennel Sheepeye's uppfödar MH i Östervåla. Tyvärr hade vi inte tid att vara med och se de andra hundarna vilket hade varit jätteroligt.

Så här blev sifforna.

Kontakt
Hälsning; 4
Samarbete; 4
Hantering; 3

Lika glad som alltid, hälsar och har inget emot att följa med testledaren. Vid hanteringen står hon helt lugn och stilla och låter TL känna igenom henne.

Lek1
Leklust; 5
Gripande; 4
Gripande och dragkamp; 4

Ja, hon gillar att leka helt enkelt.

Förföljande 1: 1
                    2; 4
Gripande 1; 1
                2: 3

Första gången tittade hon kort mot trasan när den stack iväg, men stannade hos mig. Andra gången fick jag ta ett litet steg framåt när jag släppte halsbandet och då stack hon i raketfart ända fram. Funderade en stund på vad trasan var för något men kom snabbt fram till att den var inte så kul när den var stilla.

Aktivitet; 3

Hon var oväntat lugn, stod, satt, nosade lite, flyttade sig några gånger.

Avståndslek
Intresse; 2
Hot/Agg; 1
Nyfikenhet; 2
Leklust; 5
Samarbete; 4

Väldigt litet intresse för figgen som kom ut från gömslet, stod lugnt, tittade på publiken och tittade på mig (jag fick vända på henne en gång) När figgen kom ut med leksak var det annan reaktion = full fart ut och full aktivitet i leken. När fig. släppte leksaken gjorde Cava det som var mest logiskt för henne - ta leksaken till matte (söta hund). Men kvinnan långt därborta var lite intressant iallafall så hon stod kvar hos mig och tittade medans fig. gömde sig igen. När hon kom fram nästa gång sprang Cava dit igen, men utan leksaken.

Överraskning
Rädsla; 2
Hot/Agg; 2
Nyfikenhet; 4
Kvarst. rädsla; 1
Kvarst. intresse; 1

Vi gick framåt och overallen flög upp, hon stannade upp och sa med en mycket svag röst "voff" "voff" - en röst som jag inte riktigt kände igen - så jag hann tänka "oj, blev hon rädd på riktigt??" men när jag tog ett steg fram mot overallen var hon kvickt fram och nosade och så var faran över för hennes del.

Ljud
Rädsla; 1
Nyfikenhet; 5
Kvarstående rädsla; 1
Kvarstående intresse; 1

Helt oberörd för ljudet, och väldigt snabbt fram för att kolla vad det var i lådan.

Spöken;
Hot/agg: 3
kontroll; 3
Rädsla; 4
Nyfikenhet; 4
Kontakt fig i spökdräkt; 4

Det tog en kort stund innan hon "såg" spökena, började skälla direkt, kontrollerade i princip bara mot ett spöke, rörde sig lite fram och tillbaks i kopplet, beskrivaren sa att hon gjorde lekinviter, men det såg inte jag. Till slut stod hon i kopplets längd bakom mig. Ungefär samma intensitet i skallet under hela tiden, jag som känner henne hörde att hon inte var jättearg och inte jätterädd, hon sa bara - "håll er borta - ni är konstiga". Slutade skälla direkt när de vände sig om. Gick fram till spökena när jag gått halva vägen. Hälsade kort på dem "och så var det klart".

Lek2
Leklust; 5
Gripande; 4

Ja, leka är som sagt det bästa hon vet.

Skott; 1

Jag kände hur hon ryckte till pyttelite när första skottet kom, men hon höll fast i trasan och lekte med samma intensitet. Vid skotten i passivitet vred hon lite på huvudet.

Sammanfattningsvis kan jag säga att Cavas reaktioner stämde ganska väl in på hennes personlighet. En cool, orädd tjej som älskar att leka och tyckte att hela MH:t var en "kul dag i skogen" Det jag hade varit lite orolig för var att beskrivaren inte skulle klara av att läsa henne eftersom hon är sjukt snabb i både reaktion och avreaktion. När hon hälsar på en människa gör gör det blixtsnabbt, när hon nosade på overallen var det knappt så att jag såg att hon var "färdig". Så stor eloge till beskrivare Gunnel Ferm och det duktiga teamet i Östervåla.

##########