Tävling, kurs och en hund till.

Oj, oj, nu har jag visst varit på SBK-tävling och fingrat igen. Har anmält mig och Deedee till tre rallytävlingar i April. I normala fall brukar jag bli nervös direkt när jag anmält mig, men just nu känns det bara roligt. Tänk om jag äntligen har börjat få ordning på mina tävlingsnerver !

Även Cava ska få en dos av tävlingsträning då jag har anmält oss till en kurs i Tävlingslydnad för unghundar hos Lotta Linusson. Det ska bli SUPERKUL!! Jag ser verkligen fram emot att få gå kurs för någon som har tävlat på hög nivå och som dessutom (vad jag hört) är en duktig lärare. Kursen är på 10 gånger, så varje tisdag hela våren ska vi kursa och lära oss massor av roligheter.

Vad som är mindre roligt är att Chilla kommit hem till oss igen. Att ha henne här är i och för sig. inget större problem, bara en hund till att mata, motionera och träna. Och hon fungera väldigt fint ihop med våra andra hundar. Men det är ledsamt både för Sussie som har haft Chilla i ett år och för oss att det inte fungerade. Jag vet ännu inte om hon ska få bo kvar hos oss eller om vi ska försöka hitta ett nytt hem till henne.

Kalendern för vår och sommar börjar fyllas med olika hundaktiviteter bl.a. kennelläger, prova-på-vallning och i höst även MH för Cava - tänk vad tiden går fort, hon var ju nyss en liten valp. Nu är hon snart en liten vuxen hund.

***********

Ny hemsida på gång!

Tack vare en kraschad dator så kommer jag inte åt min gamla hemsida. Jag har någon gammal backup men hemsideprogrammet är 8 år gammal och inte så värst roligt att jobba med. Så nu - ÄNTLIGEN - har jag påbörjat jobbet med en ny hemsida. Den ligger än så länge på en tillfällig adress - gå gärna in och titta.http://caradee-s-kennel4.webnode.se/

Många hundar är det!

Jag kommer för tillfället inte åt att uppdatera min hemsida. Det står att vi planerar en valpkull nu i vinter, men de planerna är framskjutna till sommar/höst 2014.

För tillfället har vi besök av prinsessan Chilla. Precis samtidigt som jag har min mest intensiva jobb-period på året. Är så glad att jag har världens snällaste man som går långa promenader med hundarna så att de i alla fall får motion när jag inte har tid och ork för annat än mitt jobb.

Tre Aussies, en gammal dam som ibland, med ålderns rätt gör lite som hon själv tycker, en unghund som ännu inte har lärt sig livets alla regler och så Chilla som i vissa situationer inte riktigt är "som alla andra". Plus lilla Amy som just nu känns som den mest "normala" hunden. 4 okastrerade tikar som gudskelov fungerar fint ihop - men det tar tid att göra alla någorlunda nöjda både mentalt och fysiskt.

Längtar verkligen till nästa vecka då min 10-dagarsperiod på årets båtmässa är över. DÅ ska jag ta tag i träning med alla tre hundarna. Jag har ju massor av planer och mål till sommaren......

Den här tiden när Chilla har varit hos oss har jag ägnat mycket tid åt att studera flocken. Ja, jag vet att jag är lite "nördig" men det är SÅ intressant. Chilla och Cava hade aldrig träffats, och enligt Chillas matte så var Chilla inne i en mycket "stressig" period när hon kom till oss. Chilla gillar inte hundar (eller människor) som kommer för nära henne, blir lite stel och talar om med hela kroppen att "håll dig på avstånd så blir allt bra". Cava såg och förstod, men genomskådade snabbt Chillas fasad och påbörjade kampanjen "vi ska bli kompisar". Nu, två veckor senare är de bästa vänner, sover bredvid varandra. leker både inne och ute och är helt avslappnade tillsammans. Jag hade iofs förväntat mig att det skulle gå bra att ha de tillsammans, men inte att de skulle bli så goda vänner.

Deedee och Amy har reagerat som förväntat, men de känner ju också Chilla sedan många år tillbaks. Deedee har alltid en sur-period när vi får hem nya hundar, tror hon uppskattar lugn och ro mer nu när hon är äldre. Men Cava har imponerat ordentligt på mig med sitt orädda nyfikna och envisa sätt. Kan återigen konstatera att skenet bedrar - Cava ger intryck av att vara en ganska försiktig och mjuk hund, men det finns en hel del krut och hjärna i den lilla kroppen.

 Nu ska vi ut i solen en sväng innan jag åker till jobbet - börjar 12 idag - jättelyxigt att få lite solsken innan man kliver in i Älvsjömässans mörker.

Slut på valptiden

Var går gränsen egentligen mellan valp/unghund/vuxen/gammal? Självklart är det olika från individ till individ. Cava blir 7 månader nästa vecka och häromdagen slog det mig att hon är faktiskt ingen valp längre. Hon har inte gjort något inne på väldigt länge, vi håller på att fasa ut valpfodret och hon har i princip slutat växa på höjden. Min gissning är att hon växer max 2 cm till och lägger på sig 1 - 2 kilo. Jag konstaterar att min önskan om en liten hund har gått i uppfyllelse, men att hon skulle bli sååå liten kom som en total överraskning. Så drömmen om SEBCH får vi nog lägga på hyllan för någon 4-kilosapport tvivlar jag starkt på att hon kommer att kunna bära.

 

Valptiden har varit väldigt enkel. Hon har skött sig superfint på jobbet, hon har inte tuggat sönder något mer än några få av sina egna leksaker, hon är följsam och fin på promenader. Hon kommunicerar fint med både hundar och människor. Ja hon har varit nästan kusligt enkel och lugn. Nästan så att jag går här och väntar på att hon ska komma i trotsåldern och förvandlas till ett monster - men med tanke på hur lite hon har ändrat sin personlighet sedan hon kom hit så tror jag att vi får vänja oss med att ha en LUGN Aussie i familjen.
 

Träningsmässigt så är hon otroligt lättlärd, arbetsvillig och snabb. Hon har fint fokus när vi tränar. Häromdagen tränade vi med 2 andra hundar (läs lekkamrater till henne) och hon var lös i princip hela tiden utan att springa iväg till kompisarna. Kamp är bästa belöningen, men det går bättre och bättre med godisbelöning.

 

När jag letade valp hade jag en lååång lista med "önskningar". Hittills kan jag bocka av cool, nyfiken, liten, orädd, trevlig och inte minst söt.

 

Nu går vi in i unghundsfasen för att se vad den har att erbjuda. Ska den lilla rödmyran förvandlas till ett monster eller inte.....

**************

Diskade

Med en höglöpande Deedee åkte jag mycket tveksam till Uppsala hundungdoms Rallytävling i lördags. Tävlingen gick av stapeln inomhus i en hundträningshall i Upplands Väsby. Det hade varit jättemysigt om det inte var för att hon löpte och med andra ord inte fick vistas i hallen mer än just då hon skulle gå sin runda. Deedee hanterar miljö ganska bra - men att bli inslängd på en helt ny plats och dessutom behöva spana in alla snygga hanhundar som finns där kändes inte som de bästa förutsättningarna för oss.

Men jag hade ju betalt för tävlingen och hade inte så mycket annat för mig den dagen, så vi åkte dit. Dessutom var det premiär för oss i Avancerad klass så, om inte annat, tänkte jag ta det som et tillfälle till träning. Deedee fick sitta i bilen och jag minglade inne i hallen där det var många kända ansikten och nosar. Så ut i bilen, iväg på en rastningsrunda, på med tikskydd som visade sig vara på gränsen till för litet och så in i hallen. Vi värmde upp medans hunden innan gick sin bana och så var det vår tur. Banan kändes riktigt bra, några gånger tappade hon kontakten och skulle kolla in omgivningarna. Jag sa "här" istället för "sidan" vid ett tillfälle när vi skulle börja gå efter ett stopp vilket resulterade i att hon gick över från höger till vänster sida = hon gjorde rätt, jag gjorde fel. Sen fick vi massa strul på backa tre steg på höger sida trodde vi fick "fel övning", men fick 9 poäng i avdrag för allt trassel.

Klev av och kände att "ja, vi gjorde inte bort oss iallafall". Så en stunds väntan innan vi klev in i honnören där det var sitt framför. Det KAN hon så jag var inte ett dugg nervös. När honnörstjejjen säger att nu startar tiden - då kom jag på att HUNDEN HAR INGET KOPPEL!!!!! och koppel ska vara på i honnören i Avancerad klass så jag visste att jag hade diskat oss på grund av MITT slarv =(

Vid prisutdelningen visade det sig att vi fått hela 82 poäng! Kändes ändå surare med disk när vi faktiskt gjort en riktigt bra runda. Men jag börjar vänja mig med detta nu att det är JAG som klantar mig och min fina Deedee gör bara så gott hon kan hela tiden.

Har kollat in lite nya tävlingar, så vi fortsätter envist vårt rallylydnadstävlande till våren.

Ha en trevlig helg tillsammans med era vovvar!

Den gubben gick inte

Jag är nu inne på min tredje Aussie och de är ju rätt smarta hundar, så visst, de har säkert lurat mig x antal gånger till att ge dem godis för något som DE har hittat på. Det är bara att erkänna att det har hänt och säkerligen kommer att hända igen.

Cava går ofta lös på promenaderna dels för att hon inte har någon vidare koppeldiciplin, dels är rätt följsam och dels för att hon inte har något större behov av att springa fram till allt och alla. Skönt - hoppas att det fortsätter så, ja koppelgående måste vi ju träna på såklart.

De senaste veckorna har hon börjat ta ut lite längre avstånd från mig och för att uppmuntra hennes nyfikenhet har jag tillåtit att hon någon gång tar en sväng in på någon grannes tomt eller stannar i ett dike och undersöker en vägtrumma. Jag behöver sällan ropa på henne utan hon håller ett alldeles lagom avstånd och kommer hon för långt bort springer hon tok-fort till mig när hon upptäcker att jag försvunnit.

Imorse hade hon mycket spring i benen och tog ut sina rundor lite mer än jag tyckte var ok. Så jag ropade på henne och när hon kom i full fart så fick hon självklart beröm och godbit. Detta hända några gånger under vår sömniga morgonrunda. Plötsligt ser jag henne långt inne i en trädgård, hon springer bort från mig, vänder om och står blick stilla riktad mot mig. Vad gör hon??? ...stod jag där och funderade och DÅ trillade poletten ner i min hjärna - Tokfian stod där och väntade på att jag skulle ropa så att hon fick sin godis.

Så lättlurad är jag - särskilt under en nyvaken morgonpromenad. Hon hade räknat ut att om jag springer långt bort så ropar matte och då får jag godis när jag kommer!!! Kan tillägga att jag inte ropade utan gick bara vidare och då kom hon som en raket till mig och fick en liten klapp på huvudet.

 

På bilden är hon bara 9 veckor men redan då kunde hon springa fort, fort.

Vi behöver träna!

Sedan måndag förra veckan har vi haft Deedees valp Loui hos oss. Hans mattar har fått bebis och för att de ska få lite lugn och ro de första dagarna så fick Loui bo hos oss. Han har bott hos oss ganska mycket tidigare och finner snabbt sin plats i flocken. Nu när vi har Cava blev det lite extra kul både för Loui och Cava = någon att leka med! 

 

En gammal bild på Loui och Amy - men den är så söt.

 

Igår hade vi bokat träff på ÖBK för lite rallyträning. Tog bara Deedee med mig eftersom Cava och jag hade varit på en lång promenad på dagen och tittat på grannens får.

 

 

 

Cava tyckte de var lite läskiga och de tyckte att vi var lite läskiga. Vi stod där en stund tills Cava var lugn, sen pulsade vi vidare i snön.

 

Vi gjorde en spontan rallybana med bara Avancerad-klass skyltar. Och.... nej det gick inte speciellt bra. Deedee var totalt vimsig, ljudade och tramsade. Högerhandlingen fungerar ganska bra, det som vi har svårast för är "sitt på höger sida, höger om sitt". Det är nu knappt två veckor kvar tills vi ska debutera i Avancerad klass och vi måste verkligen NÖTA alla moment, så att de sitter både för henne och för mig. Jag måste vara LUGN och TYDLIG för att hon inte ska gå upp i spinn. Dessutom måste jag plugga skyltarna så att jag kan de som ett rinnande vatten.

 

Så vi har lite att göra de närmaste veckorna - tur att hundträning är så roligt!

 

Avslutar med en bild på söta Molly (Caradee's Odd Molly Deedee x Kansas) 

 

 

Ha en fin måndag - ikväll blir det rallyträning igen!