måndag 11 oktober 2010

Vilket privilegium...

.... det är att få ha hunden med sig på jobbet. Nu har Deedee och jag varit på lunchpromenad i ett fantastiskt höstväder. Chilla är hemma idag och har fått en timmes promenad av vår bästa dog-walker Eva. Blir det några valpar då? Jag hade hoppats på att Deedee skulle matvägra och se illamående ut någon dag, men jag tror faktiskt inte att det kommer att inträffa. Hon har hittills aldrig matvägrat och är den mat-tokigaste hund jag har träffat, så vi får nog avvakta att magen växer istället. Det har iallafall gått tre veckor sedan vi var och träffade Kansas, så om de resterande 6 veckorna går lika fort är valparna snart här ;)

I lördags var jag fuktionär på klubbens Appelltävling, sekretariatet var min uppgift och det är ju inte så betungande när det är 8 protokoll att räkna så det blev mycket tid över att titta på tävlingarna. 3 Aussies var det som var med och glädjande nog var det en av dem som vann, med ett supersnyggt lydnadsprogram, säkert fint spår också men det såg jag inte.

Igår hade vi KM och Chilla och jag var med som publik. Det kändes jättenyttigt att vara med henne på klubben utan att göra någonting och hon verkade inte tycka att det var så konstigt. Deedee har alldeles för höga förväntningar när vi kommer dit eller till andra "hundsammanhang". När kommer godisen ? När ska vi leka ? verkar hon tänka...... Lite senare samma dag träffade jag Annika och Prima för att träna lydnad, och efter det gick vi ner till Agilityplanen och när jag band upp Chilla vid staketet började hon tok-skälla. Där finns förväntningarna alltså....

Har jag bur med till agilityn så fungerar det bättre, då är hon tyst för det mesta, men binder jag upp henne skäller hon som en tok. Jag vet att en del tycker att det är ok, men i min värld (fantasi?) ska hunden kunna sitta tyst och vänta på sin tur utan att föra ett jäkla oväsen. Vi testade två nya övningar som har "fina namn" som jag inte minns. Båda övninarna var iallafall tre hinder bredvid varandra och Chilla fixade det galant. Så talang finns hos hunden iallafall.

Hoppas att ni som inte måste sitta på ett kontor tar er ut i det fantastiska höstvädret........

3 kommentarer:

  1. Jag har som du möjlighet att ha hund på jobbet..än så länge. Det är kanon!
    Sitta uppbundna och vara tysta tycker även jag att de ska klara av. Med Silva fungerar det om Inte någon håller på leker och kastar bollar och har sig...Då blir hon helt galen. Men kan nu sitta still och jag tränar Space om det inte är allt för fartiga moment. Space däremot sitter under sin korkek och väntar...

    Kram till er alla!

    Ps.Spännande med valpar på G om allt vill sig väl Ds

    Ps. Synd att vi aldrig är samsynkande när det gäller valpar :( Jag får ha hem vår nya stjärna om 2 veckor :) Ds

    SvaraRadera
  2. Ingen hund på jobbet här, men super dupre eva går med de så gärna på dagen. Härligt att vi har henne va!!
    Annars tackar jag för alla goa samtal vi haft och hoppas hoppas allt kommer lösa sig snart.
    Hade ingen aning om att maken stukit iväg 2v, va härligt det skulle jo bara vara en dröm ;))
    Vi ses ikväll!! kram

    SvaraRadera
  3. Håller med dig om skällande hundar! Man är nog lydnadsmänniska i grund och botten, jag vill inte att mina hundar är så uppstressade. Hellre då massa tidsfel på tävling, men en hund som är "inom kontroll".

    SvaraRadera