Men.... vi kan ju det här, måste tävla snart igen! Det var min känsla efter Cavas första tävling för några veckor sedan. Sagt och gjort så åkte jag hem och började leta efter flera tävlingar. Den som passade mig bäst var i inomhushallen i Kungsör. Låååångt att åka, men eftersom vår gamla skruttbil har gått i graven och jag har fått en ny o-skruttig följeslagare så skulle det fungera. Och tävla i inomhushall är väl sånt man behöver träna på också.
Mina never var mycket mer samlade än förra gången det kände jag redan dagen innan, fattar egentligen inte varför jag blir nervös... jag gillar ju att tävla!? Ja,ja, det var trevlig stämning på läktarna och väldigt lugn och harmoniskt bland hundarna. Tror jag hörde EN hund på hela dagen som lät arg.
Vi fick startnummer 10 av 18, och Cava fick vara med mig inne i hallen en stund före för att vänja sig med ljudet - men hon verkade inte bry sig ett dugg, hon ville bara hälsa på alla, kolla vad de åt och bli klappad.
Betygen blev så här:
Linförighet: 7,5 - lite nos och okoncentration, men det kändes 1000 gånger bättre än förra tävlingen, vi gick tillsammans!
Läggande; 10
Inkallning; 9 - liten studs mot mitt ben i ingången.
Ställande; 7,5 - tar några steg och när jag kommenderar sitt gör hon ett skitsnyggt läggande. Såg i ögonvrån att domaren log.
Apport; 9 - tvekar lite.
Hopp; 9,5 - liten studs mot mitt ben i ingången
Platsliggning; 8 - ligger still men oroligt. En bebis börjar gallskrika och Cava får tre gånger så lång hals som hon vanligtvis har, sen börjar hon vinda efter något bakom sig, ändrar ställning (vickar på rumpan) minst en gång. Kan säga att det var 2 låååånga minuter. Sen sätter hon sig inte på mitt första kommando.
Tandvisning; 8 - reser sig och får sätta sig igen, men visar gärna upp sina fina tänder för domaren.
Helhetsintryck: 10 "vilken trevlig hund du har" sa domaren till mig efterår - blir man stolt eller!?
168,5 poäng fick vi och hamnade på en 5;e plats. Jag var så jublande glad när vi åkte hem.
Lärdomar av dagen då? Inomhustävling kändes ok, upplevde henne inte som speciellt störd av miljön. Vi måste träna på ingångar på plan och starter! Cava var med mig i princip hela dagen och platsliggningen var sist - tror att hon var lite trött då - kanske därför hon var lite okoncentrerad? Fila på ingångarna för att få bort "studsen".
Nu är det bara att börja träna för att få 2:ans moment tävlingsklara - ska bli så kul!
Idag ska jag försöka få lite adventsfint här hemma. Vi håller på att renovera vårt vardagsrum så det är lite rörigt i resten av huset också - byggdamm och en massa möbler. Men lite mer ordning går nog att få. Sen ska hundarna få gå en sväng i skogen och springa av sig lite.
Ha en fin 1:a advent!
/Carina
söndag 30 november 2014
måndag 17 november 2014
Höstmörker
2,5 timmar har solen visat sig här i Stockholmsområdet hittills under november månad. Inte konstigt att man är konstant trött och att det är näst intill omöligt att ta sig ur sängen på morgonen. Samtidigt som jag saknar ljuset så njuter jag av att det är någorlunda varmt.
Helgen har ägnats åt hemma pyssel i form av lövräfsning (vi har MYCKET löv) och uppstart av renovering av vardagsrum. Lite jobbigt att leva i renoverings-röra, men det ska bli så otroligt skönt att få lite ordning och modernt i huset. Vi har haft samma färg på väggarna i det rummet i ungefär 20 år (!)
Cava tyckte det var lite skumt när husse började riva ner paneltaket - hon satt länge och funderade på vad han höll på med, gick till slut fram och kollade och sen la hon sig i soffan och somnade om. De andra hundarna är rätt vana med bygg-(o)ljud, men sedan vi fick hem Cava har vi inte haft något "projekt" vare sig inne eller ute så det här blir en ny lärdom för henne - men hon verkar ta även byggkaos med ro.
För några veckor sedan smög vi iväg till Knivsta bk och gjorde vår premiär på tävlingsplan jag och Cava. Kände väl att vi inte var helt klara, men ville ändå testa oss i tävlingssammanhang. Helt ärligt så tror jag att mina helt urusla nerver förstörde mycket av tävlingen. Vi gjorde en ap-dålig (betyg 6,5) linförighet och nollade läggande under gång. Sen lite små avdrag härochdär, men inget som kändes som katastrof, fick ihop 138 poäng. Vi tränar vidare och hoppas på en mindre nervös matte till nästa gång......
Så nu fortsätter vi med lydnadsträning och lite trix som vi lärde oss på en fantastiskt kul Trix-kurs för Agnes Molin.
/Carina och vovvar
Helgen har ägnats åt hemma pyssel i form av lövräfsning (vi har MYCKET löv) och uppstart av renovering av vardagsrum. Lite jobbigt att leva i renoverings-röra, men det ska bli så otroligt skönt att få lite ordning och modernt i huset. Vi har haft samma färg på väggarna i det rummet i ungefär 20 år (!)
Cava tyckte det var lite skumt när husse började riva ner paneltaket - hon satt länge och funderade på vad han höll på med, gick till slut fram och kollade och sen la hon sig i soffan och somnade om. De andra hundarna är rätt vana med bygg-(o)ljud, men sedan vi fick hem Cava har vi inte haft något "projekt" vare sig inne eller ute så det här blir en ny lärdom för henne - men hon verkar ta även byggkaos med ro.
För några veckor sedan smög vi iväg till Knivsta bk och gjorde vår premiär på tävlingsplan jag och Cava. Kände väl att vi inte var helt klara, men ville ändå testa oss i tävlingssammanhang. Helt ärligt så tror jag att mina helt urusla nerver förstörde mycket av tävlingen. Vi gjorde en ap-dålig (betyg 6,5) linförighet och nollade läggande under gång. Sen lite små avdrag härochdär, men inget som kändes som katastrof, fick ihop 138 poäng. Vi tränar vidare och hoppas på en mindre nervös matte till nästa gång......
Så nu fortsätter vi med lydnadsträning och lite trix som vi lärde oss på en fantastiskt kul Trix-kurs för Agnes Molin.
/Carina och vovvar
torsdag 9 oktober 2014
MH-check Röntgen-check
... det känns verkligen skönt att ha avklarat dessa två bitar med fina resultat dessutom. Nu ska vi försöka öka motionen för att bygga lite muskler och självklart fortsätta med lydnadsträningen.
Jag börjar så smått bli sugen på att testa av våra kunskaper på en tävling. Tycker det är svårt med en "ny" hund att veta när när man är redo för tävlingsstart. Det känns som om enda sättet att testa hunden i en tävlingssituation är att tävla. Visst kan man "rigga" tävlingslika situationer men om man har en hund som inte behöver det känns det onödigt. Hon reagerar inte speciellt på människor på planen, vi tränar ofta med andra hundar runtomkring utan att hon bryr sig, och de gånger vi fått kommendering har hon inte brytt sig alls. Nu börjar momenten i klass 1 sitta och jag vet inte om jag orkar vänta till våren med att starta för första gången.
Pysslet med 4 hundar hemma känns ibland ok och ibland tungt. Camilla har som tur är hjälpt till lite på dagtid när hon varit hemma. Sedan Chilla kom tillbaks så har jag försökt att inte gå med Chilla och Cava samtidigt eftersom Chilla stressar upp sig så på promenaderna och kan göra utfall mot allt möjligt. Och jag vill verkligen inte att Cava ska ta efter beteendet. Därför har det blivit en del dubbla promenader, lite kortare, men det har kännts bättre så, men det tar TID!
Deedee har fyllt 10 år och ska snart på en "senior-koll" hos veterinären. Jag tycker att hon går lite "tungt" och att hon kanske har tappat lite muskler, men annars är hon lika pigg och glad som vanligt.
Deedee och Amy har precis löpt klart så nu hoppas jag att Cava börja så att vi får även det överstökat.
Planering för en eventuell valpkull i vår pågår, men ännu är det inte till 100% bestämt.
Ut och njut av hösten tillsammans med era hundar!
Carina och gänget.
Jag börjar så smått bli sugen på att testa av våra kunskaper på en tävling. Tycker det är svårt med en "ny" hund att veta när när man är redo för tävlingsstart. Det känns som om enda sättet att testa hunden i en tävlingssituation är att tävla. Visst kan man "rigga" tävlingslika situationer men om man har en hund som inte behöver det känns det onödigt. Hon reagerar inte speciellt på människor på planen, vi tränar ofta med andra hundar runtomkring utan att hon bryr sig, och de gånger vi fått kommendering har hon inte brytt sig alls. Nu börjar momenten i klass 1 sitta och jag vet inte om jag orkar vänta till våren med att starta för första gången.
Pysslet med 4 hundar hemma känns ibland ok och ibland tungt. Camilla har som tur är hjälpt till lite på dagtid när hon varit hemma. Sedan Chilla kom tillbaks så har jag försökt att inte gå med Chilla och Cava samtidigt eftersom Chilla stressar upp sig så på promenaderna och kan göra utfall mot allt möjligt. Och jag vill verkligen inte att Cava ska ta efter beteendet. Därför har det blivit en del dubbla promenader, lite kortare, men det har kännts bättre så, men det tar TID!
Deedee har fyllt 10 år och ska snart på en "senior-koll" hos veterinären. Jag tycker att hon går lite "tungt" och att hon kanske har tappat lite muskler, men annars är hon lika pigg och glad som vanligt.
Deedee och Amy har precis löpt klart så nu hoppas jag att Cava börja så att vi får även det överstökat.
Planering för en eventuell valpkull i vår pågår, men ännu är det inte till 100% bestämt.
Ut och njut av hösten tillsammans med era hundar!
Carina och gänget.
måndag 29 september 2014
Cava's MH
Så var det då dags för lilla Cava att göra sitt MH. Jag brukar vilja göra MH så tidigt som möjligt för att se hundens medfödda egenskaper tydligare. Ju äldre de blir och desto mer erfarenheter de samlat på sig ju mer påverkas reaktionerna på MH, både på gott och ont. Men jag var ändå tveksam till att låta henne göra MH vid 14 månaders ålder och det berodde mest på att hon inte haft sitt första löp ännu. Att hon är lite barnslig tror jag kommer att hänga med hela livet - det känns som en del av hennes personlighet. Vi fick vara med på kennel Sheepeye's uppfödar MH i Östervåla. Tyvärr hade vi inte tid att vara med och se de andra hundarna vilket hade varit jätteroligt.
Så här blev sifforna.
Kontakt
Hälsning; 4
Samarbete; 4
Hantering; 3
Lika glad som alltid, hälsar och har inget emot att följa med testledaren. Vid hanteringen står hon helt lugn och stilla och låter TL känna igenom henne.
Lek1
Leklust; 5
Gripande; 4
Gripande och dragkamp; 4
Ja, hon gillar att leka helt enkelt.
Förföljande 1: 1
2; 4
Gripande 1; 1
2: 3
Första gången tittade hon kort mot trasan när den stack iväg, men stannade hos mig. Andra gången fick jag ta ett litet steg framåt när jag släppte halsbandet och då stack hon i raketfart ända fram. Funderade en stund på vad trasan var för något men kom snabbt fram till att den var inte så kul när den var stilla.
Aktivitet; 3
Hon var oväntat lugn, stod, satt, nosade lite, flyttade sig några gånger.
Avståndslek
Intresse; 2
Hot/Agg; 1
Nyfikenhet; 2
Leklust; 5
Samarbete; 4
Väldigt litet intresse för figgen som kom ut från gömslet, stod lugnt, tittade på publiken och tittade på mig (jag fick vända på henne en gång) När figgen kom ut med leksak var det annan reaktion = full fart ut och full aktivitet i leken. När fig. släppte leksaken gjorde Cava det som var mest logiskt för henne - ta leksaken till matte (söta hund). Men kvinnan långt därborta var lite intressant iallafall så hon stod kvar hos mig och tittade medans fig. gömde sig igen. När hon kom fram nästa gång sprang Cava dit igen, men utan leksaken.
Överraskning
Rädsla; 2
Hot/Agg; 2
Nyfikenhet; 4
Kvarst. rädsla; 1
Kvarst. intresse; 1
Vi gick framåt och overallen flög upp, hon stannade upp och sa med en mycket svag röst "voff" "voff" - en röst som jag inte riktigt kände igen - så jag hann tänka "oj, blev hon rädd på riktigt??" men när jag tog ett steg fram mot overallen var hon kvickt fram och nosade och så var faran över för hennes del.
Ljud
Rädsla; 1
Nyfikenhet; 5
Kvarstående rädsla; 1
Kvarstående intresse; 1
Helt oberörd för ljudet, och väldigt snabbt fram för att kolla vad det var i lådan.
Spöken;
Hot/agg: 3
kontroll; 3
Rädsla; 4
Nyfikenhet; 4
Kontakt fig i spökdräkt; 4
Det tog en kort stund innan hon "såg" spökena, började skälla direkt, kontrollerade i princip bara mot ett spöke, rörde sig lite fram och tillbaks i kopplet, beskrivaren sa att hon gjorde lekinviter, men det såg inte jag. Till slut stod hon i kopplets längd bakom mig. Ungefär samma intensitet i skallet under hela tiden, jag som känner henne hörde att hon inte var jättearg och inte jätterädd, hon sa bara - "håll er borta - ni är konstiga". Slutade skälla direkt när de vände sig om. Gick fram till spökena när jag gått halva vägen. Hälsade kort på dem "och så var det klart".
Lek2
Leklust; 5
Gripande; 4
Ja, leka är som sagt det bästa hon vet.
Skott; 1
Jag kände hur hon ryckte till pyttelite när första skottet kom, men hon höll fast i trasan och lekte med samma intensitet. Vid skotten i passivitet vred hon lite på huvudet.
Sammanfattningsvis kan jag säga att Cavas reaktioner stämde ganska väl in på hennes personlighet. En cool, orädd tjej som älskar att leka och tyckte att hela MH:t var en "kul dag i skogen" Det jag hade varit lite orolig för var att beskrivaren inte skulle klara av att läsa henne eftersom hon är sjukt snabb i både reaktion och avreaktion. När hon hälsar på en människa gör gör det blixtsnabbt, när hon nosade på overallen var det knappt så att jag såg att hon var "färdig". Så stor eloge till beskrivare Gunnel Ferm och det duktiga teamet i Östervåla.
Så här blev sifforna.
Kontakt
Hälsning; 4
Samarbete; 4
Hantering; 3
Lika glad som alltid, hälsar och har inget emot att följa med testledaren. Vid hanteringen står hon helt lugn och stilla och låter TL känna igenom henne.
Lek1
Leklust; 5
Gripande; 4
Gripande och dragkamp; 4
Ja, hon gillar att leka helt enkelt.
Förföljande 1: 1
2; 4
Gripande 1; 1
2: 3
Första gången tittade hon kort mot trasan när den stack iväg, men stannade hos mig. Andra gången fick jag ta ett litet steg framåt när jag släppte halsbandet och då stack hon i raketfart ända fram. Funderade en stund på vad trasan var för något men kom snabbt fram till att den var inte så kul när den var stilla.
Aktivitet; 3
Hon var oväntat lugn, stod, satt, nosade lite, flyttade sig några gånger.
Avståndslek
Intresse; 2
Hot/Agg; 1
Nyfikenhet; 2
Leklust; 5
Samarbete; 4
Väldigt litet intresse för figgen som kom ut från gömslet, stod lugnt, tittade på publiken och tittade på mig (jag fick vända på henne en gång) När figgen kom ut med leksak var det annan reaktion = full fart ut och full aktivitet i leken. När fig. släppte leksaken gjorde Cava det som var mest logiskt för henne - ta leksaken till matte (söta hund). Men kvinnan långt därborta var lite intressant iallafall så hon stod kvar hos mig och tittade medans fig. gömde sig igen. När hon kom fram nästa gång sprang Cava dit igen, men utan leksaken.
Överraskning
Rädsla; 2
Hot/Agg; 2
Nyfikenhet; 4
Kvarst. rädsla; 1
Kvarst. intresse; 1
Vi gick framåt och overallen flög upp, hon stannade upp och sa med en mycket svag röst "voff" "voff" - en röst som jag inte riktigt kände igen - så jag hann tänka "oj, blev hon rädd på riktigt??" men när jag tog ett steg fram mot overallen var hon kvickt fram och nosade och så var faran över för hennes del.
Ljud
Rädsla; 1
Nyfikenhet; 5
Kvarstående rädsla; 1
Kvarstående intresse; 1
Helt oberörd för ljudet, och väldigt snabbt fram för att kolla vad det var i lådan.
Spöken;
Hot/agg: 3
kontroll; 3
Rädsla; 4
Nyfikenhet; 4
Kontakt fig i spökdräkt; 4
Det tog en kort stund innan hon "såg" spökena, började skälla direkt, kontrollerade i princip bara mot ett spöke, rörde sig lite fram och tillbaks i kopplet, beskrivaren sa att hon gjorde lekinviter, men det såg inte jag. Till slut stod hon i kopplets längd bakom mig. Ungefär samma intensitet i skallet under hela tiden, jag som känner henne hörde att hon inte var jättearg och inte jätterädd, hon sa bara - "håll er borta - ni är konstiga". Slutade skälla direkt när de vände sig om. Gick fram till spökena när jag gått halva vägen. Hälsade kort på dem "och så var det klart".
Lek2
Leklust; 5
Gripande; 4
Ja, leka är som sagt det bästa hon vet.
Skott; 1
Jag kände hur hon ryckte till pyttelite när första skottet kom, men hon höll fast i trasan och lekte med samma intensitet. Vid skotten i passivitet vred hon lite på huvudet.
Sammanfattningsvis kan jag säga att Cavas reaktioner stämde ganska väl in på hennes personlighet. En cool, orädd tjej som älskar att leka och tyckte att hela MH:t var en "kul dag i skogen" Det jag hade varit lite orolig för var att beskrivaren inte skulle klara av att läsa henne eftersom hon är sjukt snabb i både reaktion och avreaktion. När hon hälsar på en människa gör gör det blixtsnabbt, när hon nosade på overallen var det knappt så att jag såg att hon var "färdig". Så stor eloge till beskrivare Gunnel Ferm och det duktiga teamet i Östervåla.
##########
fredag 22 augusti 2014
Sommaren 2014
Det var den sommaren det, och inte blev det mycket bloggande under denna fantastiskt soliga, varma och häliga sommar. Men det betyder förhoppningsvis att vi har gjort andra saker än att sitta vid en dator.
Semestern tillbringades i segelbåten i Stockholms skärgård. Alla hundar var inte med samtidigt utan vi hade två åt gången och de andra fick vara med ungdomarna hemma i huset. Cava här lärt sig simma och verkligen funnit sitt rätta element - hon älskar att simma och leka i vatten. Det har varit så härligt att se hennes glädje.
Läger har vi varit på också. Det var kennlarna Peak'n Stuff, El Merinos och Helylles som ordnade läger i närheten av Falun. Vi lyckades nog pricka in de varmaste dagarna på hela sommaren. För vår del var det spår som gällde. Cava skötte sig fint och även Deedee fick gå ett par spår, näst sista dagen trampade jag snett i skogen och gjorde illa mitt knä - så det blev ett lugnt avslut på de 4 lägerdagarna. Iallafall supertrevligt att få träffa alla Cava-släktingar och deras duktiga och trevliga hussar och mattar. Längtar redan till nästa års läger.
Lydnadsträningen har det varit upp och ner med. I början på sommaren tränade vi en del med siktet inställt på en eventuellt starta Cava i lydnadsklass 1 på Aussiemästerksapen. Under den varmaste tiden i sommar tränade vi ingenting alls och nu har vi kommit igång så smått igen. Men till rasmästerskapen åker vi inte i år även om det hade varit superroligt att komma dit och titta på alla duktiga ekipage. På måndag börjar vi kurs hos Lotta Linusson igen och jag hoppas fortfarande att vi kan starta 1:an innan vintern kommer. Men det finns ingen anledning att stressa.
Spårat har vi gjort alldeles för lite, men det har varit på tok för varmt helt enkelt. För Cavas del behöver vi träna på noggrannhet i spåret och att få ett starkare intresse för apporterna. Hon ÄR duktig, men vi behöver träna mer innan vi anmäler oss till tävling.
Chillas kastrering gick helt fantastiskt bra. Det läkte fint och hon blev inte alls så rastlös som jag trodde av att inte få röra sig så mycket.
Nu är vi tillbaks i vardagen och kalendern börjar fyllas med hundaktiviteter. Igår var vi på Vallentuna bk och lyssnade på duktiga Emma Willblad som höll Clinic om fritt följ. Fick med en del tips som bara måste testas. FF är ju ett av mina favoritmoment och att se ett så duktigt ekipage som Emma och Plätt inspirerar verkligen.
Trevlig helg!
Semestern tillbringades i segelbåten i Stockholms skärgård. Alla hundar var inte med samtidigt utan vi hade två åt gången och de andra fick vara med ungdomarna hemma i huset. Cava här lärt sig simma och verkligen funnit sitt rätta element - hon älskar att simma och leka i vatten. Det har varit så härligt att se hennes glädje.
Läger har vi varit på också. Det var kennlarna Peak'n Stuff, El Merinos och Helylles som ordnade läger i närheten av Falun. Vi lyckades nog pricka in de varmaste dagarna på hela sommaren. För vår del var det spår som gällde. Cava skötte sig fint och även Deedee fick gå ett par spår, näst sista dagen trampade jag snett i skogen och gjorde illa mitt knä - så det blev ett lugnt avslut på de 4 lägerdagarna. Iallafall supertrevligt att få träffa alla Cava-släktingar och deras duktiga och trevliga hussar och mattar. Längtar redan till nästa års läger.
Lydnadsträningen har det varit upp och ner med. I början på sommaren tränade vi en del med siktet inställt på en eventuellt starta Cava i lydnadsklass 1 på Aussiemästerksapen. Under den varmaste tiden i sommar tränade vi ingenting alls och nu har vi kommit igång så smått igen. Men till rasmästerskapen åker vi inte i år även om det hade varit superroligt att komma dit och titta på alla duktiga ekipage. På måndag börjar vi kurs hos Lotta Linusson igen och jag hoppas fortfarande att vi kan starta 1:an innan vintern kommer. Men det finns ingen anledning att stressa.
Spårat har vi gjort alldeles för lite, men det har varit på tok för varmt helt enkelt. För Cavas del behöver vi träna på noggrannhet i spåret och att få ett starkare intresse för apporterna. Hon ÄR duktig, men vi behöver träna mer innan vi anmäler oss till tävling.
Chillas kastrering gick helt fantastiskt bra. Det läkte fint och hon blev inte alls så rastlös som jag trodde av att inte få röra sig så mycket.
Nu är vi tillbaks i vardagen och kalendern börjar fyllas med hundaktiviteter. Igår var vi på Vallentuna bk och lyssnade på duktiga Emma Willblad som höll Clinic om fritt följ. Fick med en del tips som bara måste testas. FF är ju ett av mina favoritmoment och att se ett så duktigt ekipage som Emma och Plätt inspirerar verkligen.
Trevlig helg!
tisdag 15 juli 2014
Snart semester!
Något som jag funderat länge på är nu gjort, nu återstår bara att se om vi tagit ett bra eller ett mindre bra beslut när vi bestämde oss för att kastrera Chilla.... Det enda som vi kan vara helt säker på är att hon aldrig mer kommer att löpa, sen får tiden utvisa om det blir någon annan förändring. Operationen gjordes i fredags och redan idag, tisdag, börjar hon vara sitt vanliga jag igen. De första dagarna låg hon mest och ville inte gå så många steg, men nu blir det svårare och svårare att hålla henne stilla. Men det är korta koppelpromenader som gäller ett tag framöver. Såret ser jättefint ut och hon är inte speciellt intresserad av att tvätta och slicka, hon har bara haft tratten när vi inte har henne under uppsikt.
Nu är det bara tre arbetsdagar kvar till den efterlängtade semestern börjar, först lite segling, sen kennelläger med El Merinos/Helylles/Peak'n Stuff gänget, det ska bli SÅ kul att åka på läger och få träffa alla Cavasläktingar.
Mitt jobb går ju på högvarv den här tiden på året, så min ork har inte räckt till så mycket hundträning som jag hade önskat. Planen att starta Cava i ettan i höst finns fortfarande, men då får vi banne mig lägga på ett kol☺ Eller så låter vi bli att stressa och njuter av att vi trivs så bra ihop, jag och den lilla rödnäsan, vi får helt enkelt se.
Deedee har tappat all päls och ser ut som ett spöke för tillfället, annars verkar hon piggare i kroppen igen. Under semestern ska jag ge mig tid att massera både henne och Chilla regelbundet, båtlivet brukar slita på kroppen för oss alla, det innebär lite ovana rörelser och för hundarna en del hopp på och av båten.
Ha det bra och glöm inte att njuta av sommaren!
fredag 27 juni 2014
Kort semester, sjukstuga och kastrering
Två dagar före midsommarafton tar Cava ett språng över en liten tunna som jag brukar ha sommarblommor i. Hon missbedömde avståndet och slog i ena framtassen hårt. På natten vaknade jag av att hon pep och ville gå ut och kissa, då haltade hon ordentligt, morgonen efter likaså... Jag klämde och kände på tassen, den var pyttelite svullen, varm och rejält öm. Hade det inte varit dagen före en långhelg hade jag absolut avvaktat ett dygn till men blev faktiskt lite stressad och bokade tid hos veterinären. Tassen blev röntgad och som tur var såg de ingen fraktur. Hon fick en spruta med smärtstillande och sen recept på Metacam som hon skulle äta i 5 dagar, samt vila (inget bus och lek men korta koppelpromenader var ok)
Det lät ju enkelt, haha! NU förstår jag hur de som får strikt vila ordinerat till sina unga hundar har det, stackars er och hoppas aldrig det händer mig. Hon HAR vilat men inte så mycket som jag hade tänkt mig. När vi kommer hem efter midsommarhelgen som tillbringats i segelbåten blir hon lite dålig i magen, säkert en biverkning av medicinen tänker jag men fortsätter ge henne. Natten till onsdag och ett par gånger på torsdagen kräks hon upp sin mat =( I övrigt verkar hon pigg och glad och ville till och med träna igår även om hon såg lite slö ut. Gissar att hennes mage inte gillade Metacam som hon nu hade ätit i 5 dagar - så från idag så slipper hon och hon fick behålla frukosten utan problem. Däremot så verkar tassen fortfarande ömma, gah!!
Som om inte det räcker verkar Deedee ha ont i ryggen, så även hon har fått smärtstillande. Jag hade en skvätt över och tänkte se hur stor skillnad jag såg på henne när hon fick medicin och det blev stor förändring bara på ett dygn. Hon har haft ont till och från de senaste åren, både i ländrygg och i ena bogen, men med massage och lite vila brukar jag få ordning på det, men det fungerar säkert inte förevigt och hon fyller trots allt 10 i september, så det kanske är dags för en ordentlig utredning hos vet.
Lite trist med skadade hundar när jag har haft semester onsdag, torsdag och fredag. Chilla har i alla fall fått långa promenader och jag har fått en hel del gjort här hemma. Men jag hade ju tänkt mig massor av hundträning de här dagarna..... spår, lydnad, träffa kompisar. Jaja, fönstrena är putsade och tvättkorgen är tom i alla fall.
Vi har bokat tid för kastrering av Chilla om två veckor. Hon är visserligen väldigt mycket enklare och lugnare sen hon flyttade tillbaks hit igen. Men i hela hennes liv har hennes "toppar" med dåligt beteende kommit inför löp och i skendräktighet, så jag hoppas att kastreringen kan hjälpa henne och så är det självklart skönt med en hund mindre som löper. Vi har ju trots allt 4 okastrerade tikar här hemma så löp och skendräktighet är en stor del av vår vardag.
Det lät ju enkelt, haha! NU förstår jag hur de som får strikt vila ordinerat till sina unga hundar har det, stackars er och hoppas aldrig det händer mig. Hon HAR vilat men inte så mycket som jag hade tänkt mig. När vi kommer hem efter midsommarhelgen som tillbringats i segelbåten blir hon lite dålig i magen, säkert en biverkning av medicinen tänker jag men fortsätter ge henne. Natten till onsdag och ett par gånger på torsdagen kräks hon upp sin mat =( I övrigt verkar hon pigg och glad och ville till och med träna igår även om hon såg lite slö ut. Gissar att hennes mage inte gillade Metacam som hon nu hade ätit i 5 dagar - så från idag så slipper hon och hon fick behålla frukosten utan problem. Däremot så verkar tassen fortfarande ömma, gah!!
Som om inte det räcker verkar Deedee ha ont i ryggen, så även hon har fått smärtstillande. Jag hade en skvätt över och tänkte se hur stor skillnad jag såg på henne när hon fick medicin och det blev stor förändring bara på ett dygn. Hon har haft ont till och från de senaste åren, både i ländrygg och i ena bogen, men med massage och lite vila brukar jag få ordning på det, men det fungerar säkert inte förevigt och hon fyller trots allt 10 i september, så det kanske är dags för en ordentlig utredning hos vet.
Lite trist med skadade hundar när jag har haft semester onsdag, torsdag och fredag. Chilla har i alla fall fått långa promenader och jag har fått en hel del gjort här hemma. Men jag hade ju tänkt mig massor av hundträning de här dagarna..... spår, lydnad, träffa kompisar. Jaja, fönstrena är putsade och tvättkorgen är tom i alla fall.
Vi har bokat tid för kastrering av Chilla om två veckor. Hon är visserligen väldigt mycket enklare och lugnare sen hon flyttade tillbaks hit igen. Men i hela hennes liv har hennes "toppar" med dåligt beteende kommit inför löp och i skendräktighet, så jag hoppas att kastreringen kan hjälpa henne och så är det självklart skönt med en hund mindre som löper. Vi har ju trots allt 4 okastrerade tikar här hemma så löp och skendräktighet är en stor del av vår vardag.
Ha en fin helg!
tisdag 10 juni 2014
Kursavslutning
Igår var det sista gången på lydnadskursen som jag och Cava gått för Lotta Linusson under våren. Det har varit en kurs som har passat mig jättebra. En kurs som säkerligen inte hade passat alla, men för mig och Cava har den varit helt rätt. Vi har tittat på inlärning av alla moment upp till klass 2 plus apellklass. Teori blandat med praktiska övningar och en del läxor. Jag gillar också Lottas mjuka fina sätt och hennes precisa känsla för när hunden gör rätt och fel. Och framförallt gillar jag att hon tänker träning inför tävling och att allt bygger en grund för start i Eliten.
Några grundläggande (självklara) tankar som jag tar med mig är; "Belöna det beteende du vill ha!", hunden ska "tigga träning" och "bygg en bra grund och öka svårigheterna hela tiden under inlärningsfasen". Om man vet att hunden kan uppgiften finns det ingen anledning att hjälpa den - då lär sig hunden bara att "om det blir svårt så hjälper matte mig" - och det är inte helt lätt att låta bli att vifta med fingrar och rycka med axlar kan jag lova =)
Gruppen har också varit jättetrevlig, de andra tre hade gått valpkurs för Lotta innan, så jag fick jobba lite extra i början för att komma ikapp och komma in i deras tänk. Förhoppningsvis blir det en fortsättning till hösten med samma gäng.
Vi gick igenom alla moment i lydnadsklass 1. Alla fick visa på den nivå som vi är och med eller utan kommendering.
Tandvisning - har jag inte alls tränat så vi gjorde så att Lotta kom fram och klappade henne på kinden medans Cava höll superfint fokus på mig.
FF - Med kommendering och här upptäckte jag att jag inte har tränat på höger om halt (haha) = Cava fattade ingenting. Satte sig snett och såg ut som ett frågetecken. Sen tar hon för vid båge vid helt om marsch, fick bra tips på hur vi ska snygga till det. Vi fick också alla en genomgång (igen) på hur man bör sätta fötterna vid halter och svängar.
Läggande - framföring utan fot-kommando annars helt tävlingsmässigt och jättefint utfört förutom att hon rättade till sig och la sig lite snett när gick tillbaks till henne. Prova med belöning vid sidan om för att hon ska hålla fokus och inte "slappna av" var Lottas tips.
Inkallning - fick göra om för att hon gjorde en slarvig ingång (tror att det var för att jag stod så nära väggen), andra gången gjorde hon jättesnyggt.
Ställande - där är vi i backa-och-kasta-leksaksfasen fortfarande. Har varit lite tveksam hur vi ska komma vidare i träningen, men Lotta kom med tips.
Apport - Skämdes nästan för att säga att vi knappt har tränat på det, men tänkte att hon gillar iallafall apporten så vi testar att göra det tävlingsmässigt (1:an). Lotta ger mig apporten, jag håller fram den och Cava griper fint och håller några sekunder medans jag fortfarande håller i, säger tack och hon släpper. Hurraaa!! Det såg ju fint ut!? Sen följde hon med Lotta och apportbocken och var totalt ointresserad av mig. Hmmm FÖR starkt intresse för apportbocken alltså. Fick tips att alltid ha belöning som är mer värd än apportföremålet när vi fortsätter vår träning. Blev uppriktigt förvånad över att det gick så bra - hon kan saker utan att jag vet =)
Hopp - fint!
Hon var glad, fokuserad och inte alls störd av kommenderingen eller de andra hundarna som skällde lite när vi gick. Fina Cava!
Kände mig jättetaggad när vi åkte hem, visst har vi en hel del kvar att träna på innan vi kan anmäla till tävling, men det går framåt. Så nu ska vi träna i massor!!
Här tar hon skydd bakom mig när vi var och hälsade på min systers 8-veckors Springer Spanielvalpar. Inte så kaxig först, men sen tog nyfikenheten överhand och hon utforskade dem noggrannt.
**************
lördag 7 juni 2014
Uppflyttade till Mästarklass!
Efter en vecka full med firande av studenter, massor att göra på jobbet och absolut INGEN hundträning så satte jag upp några rallyskyltar i trädgården i torsdags kväll. Det kändes OK, inte superbra, men jag tog ändå beslutet att det kunde vara värt att packa bilen, gå upp klockan 5 och köra 17 mil för att tävla dubbla starter i Katrineholm.
Första rundan kändes usel, jag hörde hur domaren pratade med skrivaren i ett och förstod att det skulle vara många streck på mitt protokoll. I snurr på vänster sida förstod Deedee ingenting och gick superfint fot, där drog vi på oss många minus och så råkade hon komma över på fel sida i en "tysk-sväng" med hunden på höger sida. Plus att vi fick en "fel övning" på "sitt, sväng höger, sitt" i högerhandling - det visste jag inte förrän jag fått protokollet. Jag var helt säker på att vi inte klarat godkänt resultat. Funderade på om jag skulle sätta mig i bilen och åka hem för att hinna med familjen som skulle åka ut med båten över helgen. Men om jag nu åkt så långt och missat godkänt på min första start så MÅSTE jag ju stanna och göra ett försök till - eller hur?
Vid prisutdelningen visade det sig att vi fått hela 73 poäng!!! Vårt tredje godkända resultat i avancerad klass, titeln RLDA och uppflyttade till Mästarklass. Blev verkligen superglad!
På eftermiddagen startade vi näst sist och väntan i värmen blev lång - tur att min tävlingskompis är en riktig arbetsmaskin och inte bryr sig ett dyft om vare sig värme, väta eller kyla trots att hon snart fyller 10 år. Mitt huvud var däremot ganska "varmt" när det äntligen var vår tur. Känslan var mycket bättre trots lite ljud, -5 på "helt om från varandra" som var direkt efter hopp och hunden på höger sida. Där hade nästan alla ekipage problem. Sen fick vi en -10 för fel övning på "sitt, lämna, sväng höger, kalla in, sitt" med hunden på höger sida - hon satt inte kvar utan följde med. Slarv av mig och ett moment vi inte tränat så mycket på. Plus några andra småsaker. Men mycket goare känsla och en fin avslutning på dagen. Vi fick 77 poäng och kom på 10:e plats.
Nöjda med dagen och en superfint arrangerad tävling på Katrineholms BK åkte vi den långa vägen hem och firade med pizza och märgben.
Nu kommer vi att pausa rallylydnadsträningen ett tag, dels för att ta en ordentlig funderare på om vi ska ge oss på mästarklassen och dels för att göra ett sista försök med "tyst-träningen" i lydnaden. Kanske, kanske vi kan göra en start till i klass 3 innan Deedee får gå i pension.
Min bästa och finaste vän - tänk vad roligt vi har tillsammans!
Första rundan kändes usel, jag hörde hur domaren pratade med skrivaren i ett och förstod att det skulle vara många streck på mitt protokoll. I snurr på vänster sida förstod Deedee ingenting och gick superfint fot, där drog vi på oss många minus och så råkade hon komma över på fel sida i en "tysk-sväng" med hunden på höger sida. Plus att vi fick en "fel övning" på "sitt, sväng höger, sitt" i högerhandling - det visste jag inte förrän jag fått protokollet. Jag var helt säker på att vi inte klarat godkänt resultat. Funderade på om jag skulle sätta mig i bilen och åka hem för att hinna med familjen som skulle åka ut med båten över helgen. Men om jag nu åkt så långt och missat godkänt på min första start så MÅSTE jag ju stanna och göra ett försök till - eller hur?
Vid prisutdelningen visade det sig att vi fått hela 73 poäng!!! Vårt tredje godkända resultat i avancerad klass, titeln RLDA och uppflyttade till Mästarklass. Blev verkligen superglad!
På eftermiddagen startade vi näst sist och väntan i värmen blev lång - tur att min tävlingskompis är en riktig arbetsmaskin och inte bryr sig ett dyft om vare sig värme, väta eller kyla trots att hon snart fyller 10 år. Mitt huvud var däremot ganska "varmt" när det äntligen var vår tur. Känslan var mycket bättre trots lite ljud, -5 på "helt om från varandra" som var direkt efter hopp och hunden på höger sida. Där hade nästan alla ekipage problem. Sen fick vi en -10 för fel övning på "sitt, lämna, sväng höger, kalla in, sitt" med hunden på höger sida - hon satt inte kvar utan följde med. Slarv av mig och ett moment vi inte tränat så mycket på. Plus några andra småsaker. Men mycket goare känsla och en fin avslutning på dagen. Vi fick 77 poäng och kom på 10:e plats.
Nöjda med dagen och en superfint arrangerad tävling på Katrineholms BK åkte vi den långa vägen hem och firade med pizza och märgben.
Nu kommer vi att pausa rallylydnadsträningen ett tag, dels för att ta en ordentlig funderare på om vi ska ge oss på mästarklassen och dels för att göra ett sista försök med "tyst-träningen" i lydnaden. Kanske, kanske vi kan göra en start till i klass 3 innan Deedee får gå i pension.
Min bästa och finaste vän - tänk vad roligt vi har tillsammans!
***********
torsdag 8 maj 2014
Omplacering
Nu söker vi efter ett nytt hem åt vår Chilla.
Ett lugnt, kärleksfullt hem, gärna på landet, utan katter och barn.
Läs om henne på vår nya hemsida innan ni kontaktar mig.
/Carina
måndag 5 maj 2014
Upp som en sol - ner som en pannkaka
Lördag morgon, Häverö bk, 8 mil enkel resa - men vad gör det - det är ju så roligt att tävla....? Det skulle bli vår tredje start i Avancerad klass. Första gången diskade JAG oss eftersom JAG glömde sätta på kopplet i honnören - vi hade fått godkänt med råge om bara JAG hade gjort rätt. Andra gången gjorde vi en superfin runda och hamnade på prispallen med 96 poäng. I veckan har vi tränat banor två gånger, så jag tyckte att vi var väl förberedda.
Däremot har Deedee den senaste veckan kännts lite "speedad" i överkant. Hon har tagit till ljud lätt och varit ofokuserad och galet fixerad vid mat. Därför bestämde jag mig för att lägga ett spår åt henne på fredag kväll - för att få ur lite energi. Haha, det hade behövts 5 km spår för att få ur den energin - jisses vad hon flög fram i spåret, och jag som en vante efter.
Så här såg hon ut när vi kom tillbaks till bilen - den blicken säger att hon inte alls var trött utan ännu mer "speedad". Cava ser desto mer nöjd ut - och hon gjorde ett jättefint spår.
Däremot har Deedee den senaste veckan kännts lite "speedad" i överkant. Hon har tagit till ljud lätt och varit ofokuserad och galet fixerad vid mat. Därför bestämde jag mig för att lägga ett spår åt henne på fredag kväll - för att få ur lite energi. Haha, det hade behövts 5 km spår för att få ur den energin - jisses vad hon flög fram i spåret, och jag som en vante efter.
Så här såg hon ut när vi kom tillbaks till bilen - den blicken säger att hon inte alls var trött utan ännu mer "speedad". Cava ser desto mer nöjd ut - och hon gjorde ett jättefint spår.
Vi var bara 6 ekipage i Avancerad klass så det blev en väldigt kort tävlingsdag. Direkt när jag tog ut Deedee ur bilen kände jag att hon inte var riktigt med mig. Vi gick en promenad och värmde upp lite men efter 5 skyltar på vår runda så kände jag att hon och jag inte var "på samma planet" så jag bröt där. Det är sånt som händer och jag tycker inte att det är någon idé att gå hela rundan när hon är på det sättet. Vinnaren i klassen fick 75 poäng, tvåan 74 och trean fick inte ens kvalificerande poäng. En annorlunda tävling på många sätt. Trevligt som vanligt på Häverö - jag gillar verkligen den klubben.
Deedee är normalt ganska högt i varv inför en tävling, men brukar i princip alltid kunna "packa ihop sig" inför start och det är oftast då hon går som bäst, men den här gången så blev det för mycket. Mina tankar börjar såklart snurra och jag försökte analysera vad det berodde på. Skendräktighet? Smärta? Något som stressar henne? En miljö som var väldigt lik en lydnadstävling - och så blev det rally? Ja, tänk vad lätt de skulle vara om jag kunde fråga henne.
På vägen hem hade vi stämt träff med en kompis som har en 4 månaders Aussie. Vi la några spår och pratade massa hund. Cava fick för första gången gå ett spår som någon annan än jag hade lagt - inga problem sa hon och tuffade på. Deedee fick ett upptag som hon gjorde helt rätt och i raket-fart. Valpen var superduktig och spårade med stor noggrannhet, så härligt att se.
Vi kämpar vidare och har anmält till ännu en rallytävling, lika långt att åka men söderöver den här gången. Då bär det av till Hölö-Mörkö BK.
* * * * *
tisdag 22 april 2014
Världens bästa hund!
En helt fantastisk Påskhelg har passerat med trädgårdsfix, hundträning, tävling, släktmiddagar, grillning och till och med lite slappande. Min förkylning sitter i fortfarande så jag har tvingat mig själv att ta det lite lugnt mellan alla projekt.
Förra veckan skulle Deedee och jag tävla rally, men jag avanmälde oss eftersom jag varit sjuk och inte orkat träna. I lördags var det tävling igen och jag kände mig lite bättre förberedd. Tävlingen var inomhus i Kista där det samtidigt var 3-dagars utställning.
När vi kom dit kände jag att hon blev lite stirrig, så vi gick en sväng och tittade på hundprylar innan banvandringen. Hade inte tänkt på att ta med bur, som tur var träffade jag snälla Susann som höll i kopplet en stund. Banan innehöll tre sidobyten, och frestelse med fotboll på ena sidan och något gott ätbart på den andra, men annars inga skyltar som jag vet att vi har problem med.
Vi startade som nummer 4 och jag fick den där "goa" känslan när vi gick - det flöt på och Deedee höll fantastiskt fin kontakt. Vid en av de sista skyltarna 360 grader höger med hunden i högerhandling lyckades vi trassla till det och jag trodde att vi fått minst 10 minus. Men vid prisutdelningen visade det sig att vi fått hela 96 poäng och kom 2:a!!
Blev så glad att jag släppte en liten tår när jag kramade om Deedee efter prispallsfotograferingen. Hon är verkligen helt outstanding den där hunden; Avancerad klass, 9 år gammal, i den stökiga miljön och inte speciellt mycket träning på senaste tiden så slår hon till med en av sitt livs bästa tävlingar! Visst - hon gillar att ha publik, hon gillar applåder och jag var nog lite "lagom" nervös - vem vet jag kanske också gillar publik utan att jag vet om det ;)
Skyndade mig hem och anmälde mig till ännu en tävling på Häverö bk den 3 maj. Kanske så smått måste kika på Mästarklassmomenten så att vi kan tävla Mästare efter sommaren.
Ikväll blir det lydnadskurs med Cava - det ska blir roligt!
Nya hemsidan börjar ta form kika gärna in; http://caradee-s-kennel4.webnode.se/
Förra veckan skulle Deedee och jag tävla rally, men jag avanmälde oss eftersom jag varit sjuk och inte orkat träna. I lördags var det tävling igen och jag kände mig lite bättre förberedd. Tävlingen var inomhus i Kista där det samtidigt var 3-dagars utställning.
När vi kom dit kände jag att hon blev lite stirrig, så vi gick en sväng och tittade på hundprylar innan banvandringen. Hade inte tänkt på att ta med bur, som tur var träffade jag snälla Susann som höll i kopplet en stund. Banan innehöll tre sidobyten, och frestelse med fotboll på ena sidan och något gott ätbart på den andra, men annars inga skyltar som jag vet att vi har problem med.
Vi startade som nummer 4 och jag fick den där "goa" känslan när vi gick - det flöt på och Deedee höll fantastiskt fin kontakt. Vid en av de sista skyltarna 360 grader höger med hunden i högerhandling lyckades vi trassla till det och jag trodde att vi fått minst 10 minus. Men vid prisutdelningen visade det sig att vi fått hela 96 poäng och kom 2:a!!
Blev så glad att jag släppte en liten tår när jag kramade om Deedee efter prispallsfotograferingen. Hon är verkligen helt outstanding den där hunden; Avancerad klass, 9 år gammal, i den stökiga miljön och inte speciellt mycket träning på senaste tiden så slår hon till med en av sitt livs bästa tävlingar! Visst - hon gillar att ha publik, hon gillar applåder och jag var nog lite "lagom" nervös - vem vet jag kanske också gillar publik utan att jag vet om det ;)
Skyndade mig hem och anmälde mig till ännu en tävling på Häverö bk den 3 maj. Kanske så smått måste kika på Mästarklassmomenten så att vi kan tävla Mästare efter sommaren.
Ikväll blir det lydnadskurs med Cava - det ska blir roligt!
Nya hemsidan börjar ta form kika gärna in; http://caradee-s-kennel4.webnode.se/
*********
onsdag 9 april 2014
Nu kursar vi igen!
Hundkurs inomhus - vilket lyx!. Springer i ösregnet mot bilen efter kvällens kurs, startar vindrutetorkarna och den 6 mil långa resan hem. Tur att klockan är 9 och att efter-jobbet-trafik-kaoset har lagt sig. Resan hem är bra för mig då jag behöver tid att tänka och att sortera när jag har lärt mig nytt, Cava behöver nog också bilresan, men mest för att sova - det är jobbigt att gå kurs.
Det var andra tillfället på tävlingslydnadskurs för Lotta Linusson. Vi var 5 stycken från början men en har hoppat av - så det kommer dessutom att bli nästan som privatlektioner då vi bara är 4 stycken (2 Aussies, en Kelpie och en långhårig Collie). De andra har gått valpkurs för Lotta så de har en del grunder som jag behöver ta ikapp plus att jag har gjort en del saker annorlunda än vad de har, men Cava är en smart tjej så det går säkert att lära om (om det behövs).
Teori blandat med övningar och att alla tränar på den nivån där de befinner sig - det känns som om upplägget kan bli riktigt bra. Sen uppskattar jag en instruktör som ser hela vägen till Eliten på en gång, redan på valpkursen hade de pratat om skiftena i fjärrdirigeringen t.ex.
För min del så har jag en klar uppfattning hur jag vill att ett moment ska se ut, men jag har lite för lätt att släppa igenom slarv och hundar är ju som sagt ganska smarta så lite slarv blir lätt lite mer slarv och så får jag ett problem som måste lösas. Så mitt mission med Cava är att göra rätt från början och vara jättejättenoga med detaljerna! Sköter vi det så kommer lydnadsträningen att gå som en dans på rosor för den lilla hunden har potential.
Nu är det träna, träna, träna som gäller och det ska bli så kul!
Avslutar med att gratulera min syster som fick en kull på 7 Springer Spaniel valpar igår. Bilder finns på www.lostnfound.se
Det var andra tillfället på tävlingslydnadskurs för Lotta Linusson. Vi var 5 stycken från början men en har hoppat av - så det kommer dessutom att bli nästan som privatlektioner då vi bara är 4 stycken (2 Aussies, en Kelpie och en långhårig Collie). De andra har gått valpkurs för Lotta så de har en del grunder som jag behöver ta ikapp plus att jag har gjort en del saker annorlunda än vad de har, men Cava är en smart tjej så det går säkert att lära om (om det behövs).
Teori blandat med övningar och att alla tränar på den nivån där de befinner sig - det känns som om upplägget kan bli riktigt bra. Sen uppskattar jag en instruktör som ser hela vägen till Eliten på en gång, redan på valpkursen hade de pratat om skiftena i fjärrdirigeringen t.ex.
För min del så har jag en klar uppfattning hur jag vill att ett moment ska se ut, men jag har lite för lätt att släppa igenom slarv och hundar är ju som sagt ganska smarta så lite slarv blir lätt lite mer slarv och så får jag ett problem som måste lösas. Så mitt mission med Cava är att göra rätt från början och vara jättejättenoga med detaljerna! Sköter vi det så kommer lydnadsträningen att gå som en dans på rosor för den lilla hunden har potential.
Nu är det träna, träna, träna som gäller och det ska bli så kul!
Avslutar med att gratulera min syster som fick en kull på 7 Springer Spaniel valpar igår. Bilder finns på www.lostnfound.se
***************
tisdag 25 mars 2014
Tävling, kurs och en hund till.
Oj, oj, nu har jag visst varit på SBK-tävling och fingrat igen. Har anmält mig och Deedee till tre rallytävlingar i April. I normala fall brukar jag bli nervös direkt när jag anmält mig, men just nu känns det bara roligt. Tänk om jag äntligen har börjat få ordning på mina tävlingsnerver !
Även Cava ska få en dos av tävlingsträning då jag har anmält oss till en kurs i Tävlingslydnad för unghundar hos Lotta Linusson. Det ska bli SUPERKUL!! Jag ser verkligen fram emot att få gå kurs för någon som har tävlat på hög nivå och som dessutom (vad jag hört) är en duktig lärare. Kursen är på 10 gånger, så varje tisdag hela våren ska vi kursa och lära oss massor av roligheter.
Vad som är mindre roligt är att Chilla kommit hem till oss igen. Att ha henne här är i och för sig. inget större problem, bara en hund till att mata, motionera och träna. Och hon fungera väldigt fint ihop med våra andra hundar. Men det är ledsamt både för Sussie som har haft Chilla i ett år och för oss att det inte fungerade. Jag vet ännu inte om hon ska få bo kvar hos oss eller om vi ska försöka hitta ett nytt hem till henne.
Kalendern för vår och sommar börjar fyllas med olika hundaktiviteter bl.a. kennelläger, prova-på-vallning och i höst även MH för Cava - tänk vad tiden går fort, hon var ju nyss en liten valp. Nu är hon snart en liten vuxen hund.
Även Cava ska få en dos av tävlingsträning då jag har anmält oss till en kurs i Tävlingslydnad för unghundar hos Lotta Linusson. Det ska bli SUPERKUL!! Jag ser verkligen fram emot att få gå kurs för någon som har tävlat på hög nivå och som dessutom (vad jag hört) är en duktig lärare. Kursen är på 10 gånger, så varje tisdag hela våren ska vi kursa och lära oss massor av roligheter.
Vad som är mindre roligt är att Chilla kommit hem till oss igen. Att ha henne här är i och för sig. inget större problem, bara en hund till att mata, motionera och träna. Och hon fungera väldigt fint ihop med våra andra hundar. Men det är ledsamt både för Sussie som har haft Chilla i ett år och för oss att det inte fungerade. Jag vet ännu inte om hon ska få bo kvar hos oss eller om vi ska försöka hitta ett nytt hem till henne.
Kalendern för vår och sommar börjar fyllas med olika hundaktiviteter bl.a. kennelläger, prova-på-vallning och i höst även MH för Cava - tänk vad tiden går fort, hon var ju nyss en liten valp. Nu är hon snart en liten vuxen hund.
***********
måndag 24 mars 2014
Ny hemsida på gång!
Tack vare en kraschad dator så kommer jag inte åt min gamla hemsida. Jag har någon gammal backup men hemsideprogrammet är 8 år gammal och inte så värst roligt att jobba med. Så nu - ÄNTLIGEN - har jag påbörjat jobbet med en ny hemsida. Den ligger än så länge på en tillfällig adress - gå gärna in och titta.http://caradee-s-kennel4.webnode.se/
torsdag 6 mars 2014
Många hundar är det!
Jag kommer för tillfället inte åt att uppdatera min hemsida. Det står att vi planerar en valpkull nu i vinter, men de planerna är framskjutna till sommar/höst 2014.
För tillfället har vi besök av prinsessan Chilla. Precis samtidigt som jag har min mest intensiva jobb-period på året. Är så glad att jag har världens snällaste man som går långa promenader med hundarna så att de i alla fall får motion när jag inte har tid och ork för annat än mitt jobb.
Tre Aussies, en gammal dam som ibland, med ålderns rätt gör lite som hon själv tycker, en unghund som ännu inte har lärt sig livets alla regler och så Chilla som i vissa situationer inte riktigt är "som alla andra". Plus lilla Amy som just nu känns som den mest "normala" hunden. 4 okastrerade tikar som gudskelov fungerar fint ihop - men det tar tid att göra alla någorlunda nöjda både mentalt och fysiskt.
Längtar verkligen till nästa vecka då min 10-dagarsperiod på årets båtmässa är över. DÅ ska jag ta tag i träning med alla tre hundarna. Jag har ju massor av planer och mål till sommaren......
Den här tiden när Chilla har varit hos oss har jag ägnat mycket tid åt att studera flocken. Ja, jag vet att jag är lite "nördig" men det är SÅ intressant. Chilla och Cava hade aldrig träffats, och enligt Chillas matte så var Chilla inne i en mycket "stressig" period när hon kom till oss. Chilla gillar inte hundar (eller människor) som kommer för nära henne, blir lite stel och talar om med hela kroppen att "håll dig på avstånd så blir allt bra". Cava såg och förstod, men genomskådade snabbt Chillas fasad och påbörjade kampanjen "vi ska bli kompisar". Nu, två veckor senare är de bästa vänner, sover bredvid varandra. leker både inne och ute och är helt avslappnade tillsammans. Jag hade iofs förväntat mig att det skulle gå bra att ha de tillsammans, men inte att de skulle bli så goda vänner.
Deedee och Amy har reagerat som förväntat, men de känner ju också Chilla sedan många år tillbaks. Deedee har alltid en sur-period när vi får hem nya hundar, tror hon uppskattar lugn och ro mer nu när hon är äldre. Men Cava har imponerat ordentligt på mig med sitt orädda nyfikna och envisa sätt. Kan återigen konstatera att skenet bedrar - Cava ger intryck av att vara en ganska försiktig och mjuk hund, men det finns en hel del krut och hjärna i den lilla kroppen.
Nu ska vi ut i solen en sväng innan jag åker till jobbet - börjar 12 idag - jättelyxigt att få lite solsken innan man kliver in i Älvsjömässans mörker.
För tillfället har vi besök av prinsessan Chilla. Precis samtidigt som jag har min mest intensiva jobb-period på året. Är så glad att jag har världens snällaste man som går långa promenader med hundarna så att de i alla fall får motion när jag inte har tid och ork för annat än mitt jobb.
Tre Aussies, en gammal dam som ibland, med ålderns rätt gör lite som hon själv tycker, en unghund som ännu inte har lärt sig livets alla regler och så Chilla som i vissa situationer inte riktigt är "som alla andra". Plus lilla Amy som just nu känns som den mest "normala" hunden. 4 okastrerade tikar som gudskelov fungerar fint ihop - men det tar tid att göra alla någorlunda nöjda både mentalt och fysiskt.
Längtar verkligen till nästa vecka då min 10-dagarsperiod på årets båtmässa är över. DÅ ska jag ta tag i träning med alla tre hundarna. Jag har ju massor av planer och mål till sommaren......
Den här tiden när Chilla har varit hos oss har jag ägnat mycket tid åt att studera flocken. Ja, jag vet att jag är lite "nördig" men det är SÅ intressant. Chilla och Cava hade aldrig träffats, och enligt Chillas matte så var Chilla inne i en mycket "stressig" period när hon kom till oss. Chilla gillar inte hundar (eller människor) som kommer för nära henne, blir lite stel och talar om med hela kroppen att "håll dig på avstånd så blir allt bra". Cava såg och förstod, men genomskådade snabbt Chillas fasad och påbörjade kampanjen "vi ska bli kompisar". Nu, två veckor senare är de bästa vänner, sover bredvid varandra. leker både inne och ute och är helt avslappnade tillsammans. Jag hade iofs förväntat mig att det skulle gå bra att ha de tillsammans, men inte att de skulle bli så goda vänner.
Deedee och Amy har reagerat som förväntat, men de känner ju också Chilla sedan många år tillbaks. Deedee har alltid en sur-period när vi får hem nya hundar, tror hon uppskattar lugn och ro mer nu när hon är äldre. Men Cava har imponerat ordentligt på mig med sitt orädda nyfikna och envisa sätt. Kan återigen konstatera att skenet bedrar - Cava ger intryck av att vara en ganska försiktig och mjuk hund, men det finns en hel del krut och hjärna i den lilla kroppen.
Nu ska vi ut i solen en sväng innan jag åker till jobbet - börjar 12 idag - jättelyxigt att få lite solsken innan man kliver in i Älvsjömässans mörker.
torsdag 13 februari 2014
Slut på valptiden
Var går gränsen egentligen mellan valp/unghund/vuxen/gammal? Självklart är det olika från individ till individ. Cava blir 7 månader nästa vecka och häromdagen slog det mig att hon är faktiskt ingen valp längre. Hon har inte gjort något inne på väldigt länge, vi håller på att fasa ut valpfodret och hon har i princip slutat växa på höjden. Min gissning är att hon växer max 2 cm till och lägger på sig 1 - 2 kilo. Jag konstaterar att min önskan om en liten hund har gått i uppfyllelse, men att hon skulle bli sååå liten kom som en total överraskning. Så drömmen om SEBCH får vi nog lägga på hyllan för någon 4-kilosapport tvivlar jag starkt på att hon kommer att kunna bära.
Valptiden har varit väldigt enkel. Hon har skött sig superfint på jobbet, hon har inte tuggat sönder något mer än några få av sina egna leksaker, hon är följsam och fin på promenader. Hon kommunicerar fint med både hundar och människor. Ja hon har varit nästan kusligt enkel och lugn. Nästan så att jag går här och väntar på att hon ska komma i trotsåldern och förvandlas till ett monster - men med tanke på hur lite hon har ändrat sin personlighet sedan hon kom hit så tror jag att vi får vänja oss med att ha en LUGN Aussie i familjen.
Träningsmässigt så är hon otroligt lättlärd, arbetsvillig och snabb. Hon har fint fokus när vi tränar. Häromdagen tränade vi med 2 andra hundar (läs lekkamrater till henne) och hon var lös i princip hela tiden utan att springa iväg till kompisarna. Kamp är bästa belöningen, men det går bättre och bättre med godisbelöning.
När jag letade valp hade jag en lååång lista med "önskningar". Hittills kan jag bocka av cool, nyfiken, liten, orädd, trevlig och inte minst söt.
Nu går vi in i unghundsfasen för att se vad den har att erbjuda. Ska den lilla rödmyran förvandlas till ett monster eller inte.....
**************
**************
fredag 7 februari 2014
Diskade
Med en höglöpande Deedee åkte jag mycket tveksam till Uppsala hundungdoms Rallytävling i lördags. Tävlingen gick av stapeln inomhus i en hundträningshall i Upplands Väsby. Det hade varit jättemysigt om det inte var för att hon löpte och med andra ord inte fick vistas i hallen mer än just då hon skulle gå sin runda. Deedee hanterar miljö ganska bra - men att bli inslängd på en helt ny plats och dessutom behöva spana in alla snygga hanhundar som finns där kändes inte som de bästa förutsättningarna för oss.
Men jag hade ju betalt för tävlingen och hade inte så mycket annat för mig den dagen, så vi åkte dit. Dessutom var det premiär för oss i Avancerad klass så, om inte annat, tänkte jag ta det som et tillfälle till träning. Deedee fick sitta i bilen och jag minglade inne i hallen där det var många kända ansikten och nosar. Så ut i bilen, iväg på en rastningsrunda, på med tikskydd som visade sig vara på gränsen till för litet och så in i hallen. Vi värmde upp medans hunden innan gick sin bana och så var det vår tur. Banan kändes riktigt bra, några gånger tappade hon kontakten och skulle kolla in omgivningarna. Jag sa "här" istället för "sidan" vid ett tillfälle när vi skulle börja gå efter ett stopp vilket resulterade i att hon gick över från höger till vänster sida = hon gjorde rätt, jag gjorde fel. Sen fick vi massa strul på backa tre steg på höger sida trodde vi fick "fel övning", men fick 9 poäng i avdrag för allt trassel.
Klev av och kände att "ja, vi gjorde inte bort oss iallafall". Så en stunds väntan innan vi klev in i honnören där det var sitt framför. Det KAN hon så jag var inte ett dugg nervös. När honnörstjejjen säger att nu startar tiden - då kom jag på att HUNDEN HAR INGET KOPPEL!!!!! och koppel ska vara på i honnören i Avancerad klass så jag visste att jag hade diskat oss på grund av MITT slarv =(
Vid prisutdelningen visade det sig att vi fått hela 82 poäng! Kändes ändå surare med disk när vi faktiskt gjort en riktigt bra runda. Men jag börjar vänja mig med detta nu att det är JAG som klantar mig och min fina Deedee gör bara så gott hon kan hela tiden.
Har kollat in lite nya tävlingar, så vi fortsätter envist vårt rallylydnadstävlande till våren.
Ha en trevlig helg tillsammans med era vovvar!
Men jag hade ju betalt för tävlingen och hade inte så mycket annat för mig den dagen, så vi åkte dit. Dessutom var det premiär för oss i Avancerad klass så, om inte annat, tänkte jag ta det som et tillfälle till träning. Deedee fick sitta i bilen och jag minglade inne i hallen där det var många kända ansikten och nosar. Så ut i bilen, iväg på en rastningsrunda, på med tikskydd som visade sig vara på gränsen till för litet och så in i hallen. Vi värmde upp medans hunden innan gick sin bana och så var det vår tur. Banan kändes riktigt bra, några gånger tappade hon kontakten och skulle kolla in omgivningarna. Jag sa "här" istället för "sidan" vid ett tillfälle när vi skulle börja gå efter ett stopp vilket resulterade i att hon gick över från höger till vänster sida = hon gjorde rätt, jag gjorde fel. Sen fick vi massa strul på backa tre steg på höger sida trodde vi fick "fel övning", men fick 9 poäng i avdrag för allt trassel.
Klev av och kände att "ja, vi gjorde inte bort oss iallafall". Så en stunds väntan innan vi klev in i honnören där det var sitt framför. Det KAN hon så jag var inte ett dugg nervös. När honnörstjejjen säger att nu startar tiden - då kom jag på att HUNDEN HAR INGET KOPPEL!!!!! och koppel ska vara på i honnören i Avancerad klass så jag visste att jag hade diskat oss på grund av MITT slarv =(
Vid prisutdelningen visade det sig att vi fått hela 82 poäng! Kändes ändå surare med disk när vi faktiskt gjort en riktigt bra runda. Men jag börjar vänja mig med detta nu att det är JAG som klantar mig och min fina Deedee gör bara så gott hon kan hela tiden.
Har kollat in lite nya tävlingar, så vi fortsätter envist vårt rallylydnadstävlande till våren.
Ha en trevlig helg tillsammans med era vovvar!
torsdag 23 januari 2014
Den gubben gick inte
Jag är nu inne på min tredje Aussie och de är ju rätt smarta hundar, så visst, de har säkert lurat mig x antal gånger till att ge dem godis för något som DE har hittat på. Det är bara att erkänna att det har hänt och säkerligen kommer att hända igen.
Cava går ofta lös på promenaderna dels för att hon inte har någon vidare koppeldiciplin, dels är rätt följsam och dels för att hon inte har något större behov av att springa fram till allt och alla. Skönt - hoppas att det fortsätter så, ja koppelgående måste vi ju träna på såklart.
De senaste veckorna har hon börjat ta ut lite längre avstånd från mig och för att uppmuntra hennes nyfikenhet har jag tillåtit att hon någon gång tar en sväng in på någon grannes tomt eller stannar i ett dike och undersöker en vägtrumma. Jag behöver sällan ropa på henne utan hon håller ett alldeles lagom avstånd och kommer hon för långt bort springer hon tok-fort till mig när hon upptäcker att jag försvunnit.
Imorse hade hon mycket spring i benen och tog ut sina rundor lite mer än jag tyckte var ok. Så jag ropade på henne och när hon kom i full fart så fick hon självklart beröm och godbit. Detta hända några gånger under vår sömniga morgonrunda. Plötsligt ser jag henne långt inne i en trädgård, hon springer bort från mig, vänder om och står blick stilla riktad mot mig. Vad gör hon??? ...stod jag där och funderade och DÅ trillade poletten ner i min hjärna - Tokfian stod där och väntade på att jag skulle ropa så att hon fick sin godis.
Så lättlurad är jag - särskilt under en nyvaken morgonpromenad. Hon hade räknat ut att om jag springer långt bort så ropar matte och då får jag godis när jag kommer!!! Kan tillägga att jag inte ropade utan gick bara vidare och då kom hon som en raket till mig och fick en liten klapp på huvudet.
Cava går ofta lös på promenaderna dels för att hon inte har någon vidare koppeldiciplin, dels är rätt följsam och dels för att hon inte har något större behov av att springa fram till allt och alla. Skönt - hoppas att det fortsätter så, ja koppelgående måste vi ju träna på såklart.
De senaste veckorna har hon börjat ta ut lite längre avstånd från mig och för att uppmuntra hennes nyfikenhet har jag tillåtit att hon någon gång tar en sväng in på någon grannes tomt eller stannar i ett dike och undersöker en vägtrumma. Jag behöver sällan ropa på henne utan hon håller ett alldeles lagom avstånd och kommer hon för långt bort springer hon tok-fort till mig när hon upptäcker att jag försvunnit.
Imorse hade hon mycket spring i benen och tog ut sina rundor lite mer än jag tyckte var ok. Så jag ropade på henne och när hon kom i full fart så fick hon självklart beröm och godbit. Detta hända några gånger under vår sömniga morgonrunda. Plötsligt ser jag henne långt inne i en trädgård, hon springer bort från mig, vänder om och står blick stilla riktad mot mig. Vad gör hon??? ...stod jag där och funderade och DÅ trillade poletten ner i min hjärna - Tokfian stod där och väntade på att jag skulle ropa så att hon fick sin godis.
Så lättlurad är jag - särskilt under en nyvaken morgonpromenad. Hon hade räknat ut att om jag springer långt bort så ropar matte och då får jag godis när jag kommer!!! Kan tillägga att jag inte ropade utan gick bara vidare och då kom hon som en raket till mig och fick en liten klapp på huvudet.
På bilden är hon bara 9 veckor men redan då kunde hon springa fort, fort.
måndag 20 januari 2014
Vi behöver träna!
Sedan måndag förra veckan har vi haft Deedees valp Loui hos oss. Hans mattar har fått bebis och för att de ska få lite lugn och ro de första dagarna så fick Loui bo hos oss. Han har bott hos oss ganska mycket tidigare och finner snabbt sin plats i flocken. Nu när vi har Cava blev det lite extra kul både för Loui och Cava = någon att leka med!
En gammal bild på Loui och Amy - men den är så söt.
Igår hade vi bokat träff på ÖBK för lite rallyträning. Tog bara Deedee med mig eftersom Cava och jag hade varit på en lång promenad på dagen och tittat på grannens får.
Cava tyckte de var lite läskiga och de tyckte att vi var lite läskiga. Vi stod där en stund tills Cava var lugn, sen pulsade vi vidare i snön.
Vi gjorde en spontan rallybana med bara Avancerad-klass skyltar. Och.... nej det gick inte speciellt bra. Deedee var totalt vimsig, ljudade och tramsade. Högerhandlingen fungerar ganska bra, det som vi har svårast för är "sitt på höger sida, höger om sitt". Det är nu knappt två veckor kvar tills vi ska debutera i Avancerad klass och vi måste verkligen NÖTA alla moment, så att de sitter både för henne och för mig. Jag måste vara LUGN och TYDLIG för att hon inte ska gå upp i spinn. Dessutom måste jag plugga skyltarna så att jag kan de som ett rinnande vatten.
Så vi har lite att göra de närmaste veckorna - tur att hundträning är så roligt!
Avslutar med en bild på söta Molly (Caradee's Odd Molly Deedee x Kansas)
Ha en fin måndag - ikväll blir det rallyträning igen!
måndag 13 januari 2014
Utställning
Så var Cavas första utställning avklarad. Det första som händer när vi kommer in är att vi möter en dam med en kelpie som tittar på Cava och säger "inte visste jag att det fanns långhåriga Kelpies" Hahaha!! Helt väntat tyckte domaren att hon hade för tunn benstomme och för lite päls, kritiken avslutas iallafall med "trevligt temperament"!
Det var en inofficiell valputställning bara 15 minuters resväg från mig. Jag åkte absolut inte dit för att vinna eller ens få fin kritik av domaren. Jag VET att hon inte ser ut som en "Utställnings-Aussie". Vi åkte dit för att göra något kul, testa henne i miljön och träffa Cavas syster Bella med matte.
Hon var så cool min lilla prinsessa. Det var enormt mycket hundar men hon brydde sig inte speciellt mycket, ville hälsa på de flesta, gjorde lekinviter mot några. Enda gången hon såg lite tveksam ut var när hon behövde kliva över svansen på en jättestor hund när vi skulle gå ut, då ställde hon sig och väntade på att det skulle bli plats så att hon kunde gå runt svansen istället. Hon gick inte "upp i varv" speciellt mycket. I ringen var det en hel del hopp och skutt - vi har tränat på att springa fint, men inte tillräckligt tydligen. Domaren fick titta på tänder och känna igenom henne utan problem. Han började dessutom med tänderna vilket jag tycker är tufft när det är inoff valputställning. Jag är helt övertygad om att en osäker hund känner sig mer avslappnad om domaren börjar med kroppen och slutar med tänderna. När vi var klara i ringen rullade hon ihop sig vid mina fötter och somnade - lilla skruttan.
Så här ser hon ut min lilla långhåriga Kelpie med hängande öron;
Det var en inofficiell valputställning bara 15 minuters resväg från mig. Jag åkte absolut inte dit för att vinna eller ens få fin kritik av domaren. Jag VET att hon inte ser ut som en "Utställnings-Aussie". Vi åkte dit för att göra något kul, testa henne i miljön och träffa Cavas syster Bella med matte.
Hon var så cool min lilla prinsessa. Det var enormt mycket hundar men hon brydde sig inte speciellt mycket, ville hälsa på de flesta, gjorde lekinviter mot några. Enda gången hon såg lite tveksam ut var när hon behövde kliva över svansen på en jättestor hund när vi skulle gå ut, då ställde hon sig och väntade på att det skulle bli plats så att hon kunde gå runt svansen istället. Hon gick inte "upp i varv" speciellt mycket. I ringen var det en hel del hopp och skutt - vi har tränat på att springa fint, men inte tillräckligt tydligen. Domaren fick titta på tänder och känna igenom henne utan problem. Han började dessutom med tänderna vilket jag tycker är tufft när det är inoff valputställning. Jag är helt övertygad om att en osäker hund känner sig mer avslappnad om domaren börjar med kroppen och slutar med tänderna. När vi var klara i ringen rullade hon ihop sig vid mina fötter och somnade - lilla skruttan.
Så här ser hon ut min lilla långhåriga Kelpie med hängande öron;
Nu tränar vi på med spår och lydnad och kommer att vänta länge innan vi åker på utställning igen. Men någon gång ska jag ställa ut henne som vuxen iallafall.
* * *
torsdag 9 januari 2014
Lilla Cava
Snart blir Cava 6 månader och jag har sedan hon kom till oss studerat hennes egenskaper och sätt att ta sig an världen med stor nyfikenhet och intresse. Kanske onödigt att blogga om, men min blogg fungerar som jag skrivit tidigare lite som en dagbok som jag gärna går tillbaks och läser. För er som har syskon till Cava eller andra som har eller ska skaffa valp kan det kanske vara intressant.
Alla hundar är ju indivder och jag tänkte börja med de små detaljer som gör Cava speciell jämfört med andra hundar jag haft eller träffat på.
Hon drar slutsatser - tidigt började hon med att ta ner kopplet från kroken när vi skulle gå på promenad. Tyckte det var sött och har låtit henne göra det. Har undvikit att klickerträna henne tills för någon vecka sedan då jag tog fram en pall och började träna ingångar. Hon älskade det! Pallen står under badrumskåpet och häromdagen när hon var med mig och vek tvätt så puttar hon ut pallen och ställer sig med framtassarna på den och tittar uppfodrande på mig - får jag godis nu?
Medfödd nosdutt - En annanan lite lustig egenskap är att hon ofta går fram till mig och ställer sig med nosen mot mitt ben och trycker lite försiktigt om hon vill något. Hon kan göra så på hundar hon känner väl också. Ser väldigt gulligt ut och jag har inte riktigt förstått beteendet. Är det en vallningsgrej?
Lek med leksak i munnen - Från första dagen har hon gärna burit på saker, blir hon glad tar hon upp någon leksak eller ben och bär runt på den. När hon leker med andra hundar tar hon ofta en leksak och liksom "bjuder" den till den andra hunden. Gissar att hon vill ha dragkamp men det är inte så många hundar som förstår vad hon menar. Det slutar ofta med att hon medans hon leker med den andra hunden bara har leksaken i munnen.
Hon gillar inte att ligga på rygg - från dag 1 hos oss upptäckte jag att hon INTE gillar att bli lagd på rygg. Hon blir stel som en pinne och ser allmänt olycklig ut. Vi tränar på det men det går sakta - verkar vara något starkt medfött. Hon har ingenting emot att bli hanterad, gosad med eller buren, hon sover gärna nära både oss och de andra hundarna. Hon ligger ofta på rygg och sover, men tar någon av oss och vänder på henne gillas det inte. Skulle vara intressant att se om fler av syskonen är lika.
Äter allt - Ja, vi har ju inte provat allt, men väldigt mycket t,ex, banan, apelsin och räka med skal (var inte meningen, men den slank ner), Enda gången hon har "gått igång" på något vi haft på bordet var när hon kände doften av leverpastej för första gången.
Vill inte vara ute själv - vi har stor inhägnad trädgård och brukar släppa ut hundarna så att de får kissa eller bara ligga på trappan och vara ute. Cava är ju bara en valp - men jag har aldrig haft en hund som varit så enveten med att inte vilja gå ut utan mänskligt sällskap. Hon vägrar! Visst, det är oftast mörkt och kanske lite läskigt därute, så än så länge får vi snällt följa med när hon ska ut och kissa.
I övrigt så är hon en otroligt trevlig valp, hälsar fint på både människor och hundar. Första gången hon träffade ett barn efter att hon kom till oss blev jag nästan tårögd över hur fint och varsamt hon närmade sig min kollegas 2,5 åriga dotter. Hon har fin kontakt när vi är ute (hon har gått mycket lös och har ett bra avstånd till mig). Då vi hämtade henne beskrev Tove henne som en av de valpar som gärna gick på egna upptåg - så jag har jobbat lite extra för att få en naturlig fin kontakt med henne.
Träningsmässigt så är favoritbelöningen lek (jakt eller kamp). Godiset har inte så jättehögt värde än så länge iallafall. Om jag kastar leksak kan hon ibland bli lite "ägande" och leker hellre själv än att lämna till mig så det är något vi jobbar på. Jag känner att hon vill förstå vad vi gör. Blir det för svårt så tar hon självmant en "time-out" men kommer sen tillbaks och vill prova igen. Så det känns viktigt för mig att ha en ordentlig plan vid träning och var tydlig vid inlärning.
Peppar peppar - hon har inte tuggat sönder något och verkar inte ha några sådana tendenser. Visst - hon bet av sladden till julgransbelysningen och har väl saboterat några av sina leksaker. Men inte förstört bara för att hon har tråkigt eller är stressad. När vi fick hem henne så var hon galet bitig - på oss - hon högg mig i benen så fort jag rörde på mig och tuggade på mina händer så fort vi skulle leka, men det kändes mer som ett naturligt valpbeteende som nu är helt borta.
Ja, jag skulle kunna skriva mycket mer men stoppar här.
Alla hundar är ju indivder och jag tänkte börja med de små detaljer som gör Cava speciell jämfört med andra hundar jag haft eller träffat på.
Hon drar slutsatser - tidigt började hon med att ta ner kopplet från kroken när vi skulle gå på promenad. Tyckte det var sött och har låtit henne göra det. Har undvikit att klickerträna henne tills för någon vecka sedan då jag tog fram en pall och började träna ingångar. Hon älskade det! Pallen står under badrumskåpet och häromdagen när hon var med mig och vek tvätt så puttar hon ut pallen och ställer sig med framtassarna på den och tittar uppfodrande på mig - får jag godis nu?
Medfödd nosdutt - En annanan lite lustig egenskap är att hon ofta går fram till mig och ställer sig med nosen mot mitt ben och trycker lite försiktigt om hon vill något. Hon kan göra så på hundar hon känner väl också. Ser väldigt gulligt ut och jag har inte riktigt förstått beteendet. Är det en vallningsgrej?
Lek med leksak i munnen - Från första dagen har hon gärna burit på saker, blir hon glad tar hon upp någon leksak eller ben och bär runt på den. När hon leker med andra hundar tar hon ofta en leksak och liksom "bjuder" den till den andra hunden. Gissar att hon vill ha dragkamp men det är inte så många hundar som förstår vad hon menar. Det slutar ofta med att hon medans hon leker med den andra hunden bara har leksaken i munnen.
Hon gillar inte att ligga på rygg - från dag 1 hos oss upptäckte jag att hon INTE gillar att bli lagd på rygg. Hon blir stel som en pinne och ser allmänt olycklig ut. Vi tränar på det men det går sakta - verkar vara något starkt medfött. Hon har ingenting emot att bli hanterad, gosad med eller buren, hon sover gärna nära både oss och de andra hundarna. Hon ligger ofta på rygg och sover, men tar någon av oss och vänder på henne gillas det inte. Skulle vara intressant att se om fler av syskonen är lika.
Äter allt - Ja, vi har ju inte provat allt, men väldigt mycket t,ex, banan, apelsin och räka med skal (var inte meningen, men den slank ner), Enda gången hon har "gått igång" på något vi haft på bordet var när hon kände doften av leverpastej för första gången.
Vill inte vara ute själv - vi har stor inhägnad trädgård och brukar släppa ut hundarna så att de får kissa eller bara ligga på trappan och vara ute. Cava är ju bara en valp - men jag har aldrig haft en hund som varit så enveten med att inte vilja gå ut utan mänskligt sällskap. Hon vägrar! Visst, det är oftast mörkt och kanske lite läskigt därute, så än så länge får vi snällt följa med när hon ska ut och kissa.
I övrigt så är hon en otroligt trevlig valp, hälsar fint på både människor och hundar. Första gången hon träffade ett barn efter att hon kom till oss blev jag nästan tårögd över hur fint och varsamt hon närmade sig min kollegas 2,5 åriga dotter. Hon har fin kontakt när vi är ute (hon har gått mycket lös och har ett bra avstånd till mig). Då vi hämtade henne beskrev Tove henne som en av de valpar som gärna gick på egna upptåg - så jag har jobbat lite extra för att få en naturlig fin kontakt med henne.
Träningsmässigt så är favoritbelöningen lek (jakt eller kamp). Godiset har inte så jättehögt värde än så länge iallafall. Om jag kastar leksak kan hon ibland bli lite "ägande" och leker hellre själv än att lämna till mig så det är något vi jobbar på. Jag känner att hon vill förstå vad vi gör. Blir det för svårt så tar hon självmant en "time-out" men kommer sen tillbaks och vill prova igen. Så det känns viktigt för mig att ha en ordentlig plan vid träning och var tydlig vid inlärning.
Peppar peppar - hon har inte tuggat sönder något och verkar inte ha några sådana tendenser. Visst - hon bet av sladden till julgransbelysningen och har väl saboterat några av sina leksaker. Men inte förstört bara för att hon har tråkigt eller är stressad. När vi fick hem henne så var hon galet bitig - på oss - hon högg mig i benen så fort jag rörde på mig och tuggade på mina händer så fort vi skulle leka, men det kändes mer som ett naturligt valpbeteende som nu är helt borta.
Ja, jag skulle kunna skriva mycket mer men stoppar här.
******************
onsdag 1 januari 2014
Seglarkullen 5 år!
Grattis till Ozi, Troy, Ville, Bruce, Chilla, Wille, Bazil och Ice - hoppas att ni får något extra gott i matskålen idag. Kompis och Yatzie - ni har säkert hittat varandra i hundhimmelen och leker hela dagen.
Ett helt hav av små nyfödda valpar - börjar faktiskt längta ordentligt efter en till kull. Planera, tänka, forska, tänka, planera......
************
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)