söndag 31 oktober 2010

En timme längre

helg men det känns inte, det var ju fredag nyss och nu är det söndag kväll ;( Imorse vaknade både Ove och jag klockan 11 ombord på Birka Paradise !! Tror att vi båda var i stort behov av en ordentlig sovmorgon. I och  för sig gick vi inte och la oss förrän halv 3 och iallfall jag vaknade till vi när ungdomarna trillade in i hytten klockan 4!

Lördagens räddningshundsträff var riktigt rolig. Först fick vi göra vindmarkeringar, en figge hade lagt sig under en filt på en stor grusplan och vi skulle gå runt honom tills hunden markerade. Chilla hittade först en stor vattenpöl som nog var mer intressant än killen under filten så vi fick gå ett varv till och då markerade hon. Jag hade gett honom både leksak och godis för att jag var lite tveksam om hon skulle vilja leka med honom, men hon lekte samtidigt som jag såg att hon tyckte att figgen var lite "skum" (ligga där under en filt är faktiskt inte helt normalt i hennes värld). Är nöjd ändå men efter övningen kände jag att mina två Aussies är otroligt olika varandra. Jag är helt övertygad om att Deedee hade markerat direkt och överöst figgen med pussar ;)

Nästa övning hade dom beskrivit som en "svår" miljöbana. Spännande tänkte jag för sånt vet jag att Chilla gillar. Uppgiften gick ut på att vi skulle klättra över tre partier med sten i olika storlekar med hundarna lösa. Svårt ? Nej - inte för Chilla och inte för mig. Några hundar fick problem med dom största stenarna där det blev som stor håligheter där man måste hoppa över för att komma fram. Men för de flesta hundar i min grupp var det inga som helst problem.

Efter det var det efterlängtad lunch och sen "mörker" det gick ut på att vi gick fram till en öppning i berget för att se om hunden skulle gå in - Chilla blev såklart nyfiken och gick längst in, kollade av och kom sen ut till mig och "sa" nej matte det var ingenting roligt där inne.

Redan förra veckan fick vi veta ungefär vad vi skulle göra den här gången, bl.a. gallertrappor. Veckan har gått och jag har flera gånger tänkt att vi kanske borde träna på detta. Chilla har knappt gått i en vanligt trapp, och vad jag kan minnas bara en gång uppför en gallertrappa som var 3 steg. Men veckan gick och det blev ingen träning. Dagens trappa var inte av galler däremot en väldigt brant metalltrapp (nästan som en stege) med öppet mellan stegen. Kanske 3 meter. Hon gick upp ett par steg och kom sen på att det här var konstigt, stannade och ville inte forsätta. Vi gick ner och sen gick jag med bestäma steg mot trappen och då gick hon hela vägen upp (före mig). Nerför var inga problem, hon hade lite bråttom bara.

Dagens sista övning var skott. Ett skott i passivitet i en grupp med 7 hundar åt gången. Hon satt i bilen medans dom två första skotten avlossades, jag observerade henne lite i smyg och tänkte att jag skulle avstå om hon verkade reagera starkt, men jag såg inte ens att hon vickade på öronen. När vårat skott avlossades hoppade hon till lite, och när vi var klara slängde jag till henne några köttbullsbitar som hon svalde snabbt. På vägen till bilen stannade jag till vid några som stod och tittade på, Chilla gick laget runt och fick klapp och uppmärksamhet. Även om hon reagerade så tycker jag inte att hon blev rädd och det var absolut inget kvarsående vad jag kunde se iallafall. Kändes otroligt skönt!!

Nu är det bara en gång kvar på förträffarna och det har varit fantastiskt lärorikt. Nästa gång kommer vi att få en utvärdering och så kommer de som får göra inträdesprovet att väljas ut.

Idag är det exakt tre veckor kvar av Deedees dräktighet, med tanke på hur stor hon är redan nu tror och hoppas jag att valparna föds tidigare, förra gången födde hon på dygn 61 (av 63).

Nästa vecka ska min bil lagas efter krocken. Två månader har jag kört runt i en bucklig bil, det ska bli jätteskönt att få den fixad..

Ha det bra !

4 kommentarer:

  1. Vad häftigt med räddningen, hoppas ni blir utvalda för att fortsätta. Någon gång i livet kanske man kan få prova på det också, hela den biten känns så "hemlig". Man vet liksom inte vad dom håller på med, så nu vill jag ha täta rapporter från er :)

    SvaraRadera
  2. Klart som tusan att ni klarar er till inträdes provet. chilla är ju hur cool som helst. visst att mor och dotter är olika... Tänkt inte på det! Chilla är minst lika bra som sin mor :)
    Kram
    Åsa med flock

    SvaraRadera
  3. Det vore kul om vi kom vidare både du och jag:-) Är dock tveksam eftersom Moa inte ville gå där "de stora hålen" var...Hade hon halkat till så hade hon ramlat ner i hålet:-0
    Tarja & Moa

    SvaraRadera
  4. Spännande o intressant med räddningshundutbildningsrapporterna! *puh* Hoppas ni blir uttagna så man får reda på mer. :)

    Gromits "gamla" kurskompis är visst också med på detta. Tasha (springer, alltså) m matte Kristina.

    SvaraRadera